23 feb. 2014

Enlärarskolan

I fredags träffade jag min väninna som jobbar som specialklasslärare. Hon hade hört om barnhemmet som planeras till Ingå och ville veta vad hela grejen gick ut på. Vi hade en givande diskussion om ämnet. Med hennes hjälp kom jag att tänka även på sådant, som jag inte hittills kommit att fundera över. Här följer några plock ur det vi diskuterade:

Hur är det med lärarens arbetsbörda? 

Min väninna påminde mig om att ifall man undervisar en klass med elever från två eller flera årskurser så sänks lärarens undervisningsskyldighet från 22h/vecka -> 21h/vecka. Det beror på att det är mera krävande att undervisa en sammansatt klass än en klass där alla elever är i samma årskurs. I barnhemmets specialklass skulle det vara elever på tre årskurser: 7-9. Eftersom eleverna får undervisning 30h/vecka, betyder det att läraren borde undervisa nio timmar extra varje vecka. Vi funderade om det kunde tänkas att man anställer en timlärare till barnhemmet som skulle ha hand om specialklasslärarens övertimmar.

Hur många elever får det vara i specialklassen?

Jag berättade att barnhemmet har plats för 14 barn. Min väninna sade att maximiantalet för elever i en specialklass är tio elever. Det följer vi strikt i skolan där jag jobbar och därför kollade jag upp i Finlex vad det bestämts om det. I förordningen om grundläggande utbildning står det så här:

"När undervisning ges sådana i 17 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda elever som får särskilt stöd, får undervisningsgruppen, med de undantag som bestäms nedan*, omfatta högst tio elever. Maximistorleken på en undervisningsgrupp får överskridas, om detta är motiverat på grund av elevernas förutsättningar eller det arbetssätt som används i undervisningen, och arrangemanget inte äventyrar uppnåendet av målen för undervisningen av de elever som studerar i undervisningsgruppen." 

I barnhemmet kan det bo barn som har förlängd läroplikt, en del är kanske i behov av intensifierat eller särskilt stöd med allmänna och individuella mål och så kan det finnas elever som klarar sig med allmänna mål. Från lärarens sida betyder det en hel del planering av individuella lektionsprogram för olika elever och då ska vi inte glömma att eleverna dessutom är i tre olika årskurser och således läser olika lärostoff. Med detta som bakgrund kan vi säkert konstatera att specialklassen i barnhemmet inte kan ha fler än tio elever. Ifall eleverna blir fler äventyras uppnåendet av målen för undervisningen.

Hur tycker MilaPros vd att man kan lösa detta? I Västra Nylands artikel "Skolgång central för ungdomshem" sägs det så här:

"Därför är målet att ha tio elever i gruppen, inte fjorton. Det beror på att alla fjorton som eventuellt placeras i hemmet inte nödvändigtvis går på de högre klasserna i grundskolan.

' – En del av de unga kan redan ha flyttat till andra stadiets utbildning och går då i skola någon annanstans, och ibland finns det barn som klarar sig i en vanlig lågstadieklass'." (säger Mika Ingi, vd för MilaPro.)

Okej. Det som Ingi säger är enbart hypoteser. Vi kan inte veta vilka elever andra kommuner, t.ex. Helsingfors stad, väljer att placera i barnhemmet. Det kan vara så att någon kunde klara sig i en vanlig klass i årskurs 1-6. Det kan vara så, att någon redan gått ut grundskolan. Men det är inte det minsta säkert att det skulle vara så. Och om dessa hypoteser gick i uppfyllelse, så väcker det nya frågor: Har Merituulen koulu resurser att ta emot elever från barnhemmet? Var skulle de som gått ut nian studera och hur skulle deras skolskjutsar arrangeras?

Hur blir det med ämnesundervisningen?

I artikeln som jag hänvisade till i föregående stycke berättar vd Mika Ingi att man klarar av att ge utbildningen i enheten. Min väninna och jag diskuterade hurdana materialresurser man då borde ha i barnhemmet. Där ska ju förutom teoretiska ämnen även undervisas musik, bildkonst, textil- och teknisk slöjd, gymnastik och huslig ekonomi. Även en del av de teoretiska ämnena (t.ex. kemi, fysik, matematik och biologi) kräver en hel del material för att man ska kunna utföra laborationer osv. Vem betalar för allt det material som måste anskaffas? Det finns ju inte i kommunen då vi inte har en skola med årskurserna 7-9. Och hur kan en specialklasslärare klara av att ge undervisning i alla obligatoriska ämnen i årskurserna 7-9? I skolan där jag jobbar är specialklasseleverna integrerade i konst- och färdighetsämnen och även i vissa andra ämnen, enligt egna förutsättningar. Dessutom jobbar specialklasslärarna så, att en har mera hand om språkundervisningen medan en annan undervisar i ma-fy-ke. Till barnhemmets specialklass gäller det att hitta en lärare, som är kapabel att undervisa alla ämnen. 

Hur är det med rekryteringen?

- Vem har dom tänkt att skulle vilja jobba med sådana arbetsvillkor? Det måste ju vara någon nyutexaminerad, som inte förstår vad jobbet kräver. För erfarna specialklasslärare skulle nog inte ge sig in på ett så omöjligt uppdrag, menade min väninna och jag kunde bara hålla med henne.

För några veckor sedan såg jag i Kirkkonummen Sanomat att Merituulen koulu har tre lediga klasslärartjänster och två specialklasslärartjänster under läsåret 2014-2015. Det är inte värst lätt att rekrytera lärare till Ingå, men jag hoppas ju givetvis att Merituuliskolan hittar nya duktiga lärare. Om man vill jobba som lärare i Ingå är egen bil nästan ett måste, om man inte råkar bo bredvid skolan där man jobbar. Att hitta en behörig specialklasslärare till barnhemmet kan lyckas om man ger ett sådant lönepåslag (personligt tillägg) att man tar jobbet för pengarnas skull. Men, allt kan inte mätas i pengar. Man måste också ha fritid, sömn osv. I detta blogginlägg har jag lyft fram en del av den verklighet som läraren i barnhemmet skulle möta och för mig ser det ut som en omöjlig ekvation.

Jag brukar vara optimist, jag ogillar pessimism, men nu gäller det att vara realist. Klarar vi av att ordna undervisningen i barnhemmet så, att eleverna där får en så bra undervisning som de har rätt till?


* Det finns några undantag då man bestämmer specialklassens storlek:
- max. åtta elever i en specialklass med elever som har förlängd läroplikt
- max. sex elever i en specialklass med mycket gravt utvecklingsstörda elever