19 mars 2014

Lyckat skolhem i Ingå?

Jag fick en fråga som löd så här:

Du som kan detta, ser du ingen möjlighet till ett lyckat skolhem i Ingå?

Jag svarade så här:

"Efter allt jag kollat upp och tagit reda på så ser jag nog att det finns en möjlighet för ett lyckat skolhem i Ingå. Helt enkelt är det inte och jag vet inte hur kostnaderna för verksamheten skulle se ut. Man kan även fråga sig om det är rättvist mot Ingåeleverna att vi använder en massa resurser för att kunna ordna undervisning för barnen i barnhemmet då kommunen inte hittills heller ordnat undervisning som egen service i årskurserna 7-9 (jämlikhetsaspekten, som Nina Lahtinen och Jaakko Salo på OAJ skrivit om, kolla blogginlägget här.). 

Kan man lyckas med ett skolhem i Ingå?

Men, om vi vill ordna undervisningen så borde åtminstone följande kriterier uppfyllas eller "problem" lösas på ett lagenligt sätt:


Lagen om grundläggande utbildning 21.8.1998/628

11 § Undervisningens innehåll
I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §, som för alla elever gemensamma ämnen modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, musik, bildkonst, slöjd och huslig ekonomi. 

Eleverna i skolhemmet ska få undervisning i alla ovanstående ämnen (förutom miljö - och naturkunskap) + elevhandledning. Hurdana utrymmen planerar man till skolhemmet? Är det möjligt att undervisa alla ovanstående ämnen där? Vem planerar utrymmena, möblemanget, materialen, utrustningen, verktygen osv. som behövs? Har rektorn tillräckligt med sakkunskap för att hon ska kunna göra upp budgeten för läsåret (anskaffning av läromedel, material till konst- och färdighetsämnen, matvaror till huslig ekonomi osv.)? 


15 § Läroplan
Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan för den utbildning som avses i denna lag. Läroplanen godkänns särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk.

Till den del som det i 14 § 3 mom. bestäms om grunderna skall läroplanen utarbetas i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården i kommunen. Utbildningsanordnaren skall också bestämma formerna dels för samarbetet mellan hemmet och skolan, dels för elevvården i enlighet med grunderna för läroplanen.

I Ingå finns det ingen som har tillräcklig sakkunskap för att kunna skriva läroplanen (läroplanen brukar skrivas i "ämnesteam" som består av ämneslärare). Således kunde man kolla med t.ex. Lojo om det går för sig att deras läroplan för åk 7-9 får användas i skolhemmet. Samma kunde man göra med betygsbottnarna som ska föras in i Wilma. Jag skriver Lojo eftersom det i den senaste beredningen nämndes att de elever som eventuellt i något skede skulle klara av allmänundervisning kunde gå i Järnefeltin koulu. Då är det bra om eleverna i Ingå följt samma läroplan och haft samma betygsbottnar dittills.

Eftersom anordnande av elevvård skulle bli på Ingås ansvar, borde vi skriva in ett avsnitt i läroplanen där det berättas hur elevvården ordnas (det står redan hur den ordnas i åk 1-6, men kan hända att man måste skriva in något specifikt om åk 7-9). Jag har förstått att elevvården i Ingå har otillräckliga resurser i nuläget - borde man anställa mera personal för att i fortsättningen klara av att sköta det som ska skötas? 

På Ingå kommuns hemsida står det att "Varje skola i Ingå har sin egen elevvårdsgrupp som sammanträder regelbundet. Elevvårdsgruppen består av rektor, speciallärare, skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog." Hur mycket merarbete skulle elevvårdsarbetet i skolhemmet medföra för rektorn och den nuvarande elevvårdspersonalen? Det måste utredas om man behöver mera personal, om man kan ta bort någon tidigare uppgift de haft hand om eller om man ger ett lönepåslag för de nya uppgifterna. Det går ju inte att man ökar på arbetsuppgifterna utan att man får en ersättning för det endera i tid eller pengar. 


16 § (24.6.2010/642) Stödundervisning och specialundervisning på deltid
Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har rätt att få stödundervisning.

Elever har nuförtiden rätt till stödundervisning genast då ett stödbehov uppstår. Därför är det motiverat att minst två lärare jobbar i enheten så att arbetsbelastningen med den vanliga ämnesundervisningen + stödtimmarna hålls på rimlig nivå.


17 § (24.6.2010/642) Särskilt stöd
Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som ges enligt denna lag. Specialundervisning ordnas, med beaktande av elevens bästa och förutsättningarna att ordna undervisning, i samband med den övriga undervisningen eller delvis eller helt i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. 

Eleverna som går i specialklassen ska ha ett beslut om särskilt stöd, pedagogiska utredningar ska ha gjorts och individuella planer ska skrivas (finns det en möjlighet till samarbete med den kommun som placerar eleverna - Helsingfors? - i denna fråga? Så att man inte behöver börja alla utredningar och planeringar från noll.). Specialklassläraren uppdaterar planerna regelbundet (ofta på hösten och på våren).

Om eleven gör framsteg och behovet av särskilt stöd upphör har eleven rätt att bli överförd till allmänundervisning -> Järnefeltin koulu? Efter överföringen är det Lojo som får hemkommunsersättning för de skolhemselever som de undervisar. Skolskjutsarna skulle väl gå att ordna på samma sätt för skolhemsbarnen som för kommunens andra barn i åk 7-9.


37 § Personal
Varje skola där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare, skolgångsbiträden och annan personal.

Enligt den senaste beredningen är det planerat att vicerektorn i Merituulen koulu skulle få som uppdrag att leda den pedagogiska verksamheten i skolhemmet. Eftersom man inte i dagsläge kan säga hur mycket merarbete detta uppdrag i verkligheten medför, måste man senare, vid behov, kunna göra ett nytt beslut om ersättningen (nu föreslås 300e/månad och 2 timmar nedsatt undervisningsskyldighet). Anne-Mari Ylipahkala, som är vicerektor, går i pension om några år. Blir det lätt att hitta en ersättare för henne då ansvaret för skolhemmet kommer med vicerektorsuppdraget?

En specialklasslärare som undervisar i en sammansatt klass har en undervisningsskyldighet på 21h/vecka. Eftersom eleverna får undervisning minst 29-30h/vecka (har inte kollat timfördelningen i Lojo, men detta är minimi), är det motiverat att man anställer en timlärare som kan ha hand om de timmar som överskrider specialklasslärarens undervisningsskyldighet. Att jobba enbart ca 10h/vecka är kanske inte så lockande -> För att få fler timmar till timläraren kunde han/hon eventuellt fungera som resurslärare (t.ex. specialundervisning på deltid) i Merituulen koulu och även vid behov ge stödundervisning i skolhemmet. Övertimmarna är sammanlagt värda ca 900 euro per månad, så skillnaden om man skulle anställa en timlärare t.ex. 16h/vecka är inte så jätte stor.

Om man anställer två lärare till skolhemmet får de kollegialt stöd av varandra och de kan planera undervisningen tillsammans. De kan komma överens om vem som undervisar i vilka ämnen (kanske den ena är t.ex. bättre på svenska än den andra, som är bra på träslöjd osv.) och således kan eleverna ganska sannolikt få bättre undervisning än om en lärare skulle ansvara för allt (vilket inte ens i detta fall, med undervisningstimmarnas antal, går ihop med bestämmelserna i lärarnas tjänstekollektivavtal UKTA). 


Förordningen om grundläggande utbildning 20.11.1998/852 

2 § (21.10.2010/893) Bildande av undervisningsgrupper
När undervisning ges sådana i 17 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda elever som får särskilt stöd, får undervisningsgruppen omfatta högst tio elever. 

Pga. denna bestämmelse är det problematiskt att skolhemmet har 14 platser. Om skolhemmet tar emot fler än 10 elever - var undervisas de som inte ryms med i gruppen?


Förutom det ovanstående lagstadgade har jag funderat på:

- rekryteringen av lärare? Ingå har inte haft så lätt att rekrytera behöriga specialklasslärare och nu är det dessutom frågan om ett mer krävande jobb än i en "vanlig" specialklass.
- samarbetet med en grannkommun? Hur får vi integreringen att fungera så att eleverna och kommunerna är nöjda med arrangemangen?


Jag tar inte ställning till ekonomiska frågor eftersom jag inte har en aning om vad allt detta skulle kosta. Men om man kan lösa det ovanstående så som jag föreslår eller på ett annat sätt som följer lagen så går det säkert att få ungdomshemmet till Ingå." 


Efter att jag skickat detta blev jag ännu och funderade över undervisningens innehåll. Det viktigaste för elevernas del är att de kommer i skick igen och hittar tillbaka till det "rätta spåret". Detta är främst på barnhemspersonalens ansvar. Undervisningen, den andra viktiga delen, är på Ingå kommuns ansvar. Målet är ju att eleverna ska klara av grundskolan och få ett avgångsbetyg. För att få ett avgångsbetyg ska man ha godkända resultat i alla obligatoriska ämnen och kurser. För att kunna få godkända resultat är det viktigt att man får undervisning av bra kvalitet av behöriga lärare som kan elevbedömningskriterierna. Skolhemmet får inte bli en förvaringsplats för eleverna, utan de har rätt att få lika bra undervisning som alla andra barn. Detta har jag tidigare skrivit om här.