Delat ledarskap - årskursteam
Som jag sist skrev så kommer jag i detta inlägg att berätta om hur Vuorenmäen koulu i Kyrkslätt börjat gå in för ett mera delat ledarskap i skolan. Det jag skriver nu hör ihop med det förra blogginlägget "Slopa planering av samplaneringstiden?" och baserar sig på Esa Kukkasniemis bloggtext "Johtamisjärjestelmän tuunausta" (hittas här) och en intervju som jag hade med honom förra veckan.
I Vuorenmäki, precis som i många andra grundskolor, har de årskursteam. Tidigare var årskursteamens ledare främst sammankallare till möten, trots att de är medlemmar i skolans ledningsgrupp. I Vuorenmäki består ledningsgruppen av rektor, biträdande rektor och årskursteamens ledare. På sommaren hade nyländska rektorer gjort ett studiebesök till Microsoft, där det visade sig att teamledarna har utvecklingssamtal en gång i månaden med sina team. Esa hämtade idén till Vuorenmäki och nu har årskursteamens ledare utvecklingssamtal med sina team två gånger under hösten och två gånger under våren. Under utvecklingssamtalen dryftas främst följande frågor: 1) vad har vi lyckats med 2) vad kan vi ännu förbättra och 3) vad är jag redo att göra för att vi bättre kan uppnå våra mål?
Hittills har alla i kollegiet varit väldigt nöjda med det nya systemet. Nu har teamen möjlighet att jobba effektivare under vissa veckor och ta paus andra veckor. Mötestiderna kommer teamen själv överens om och då går det att undvika sådana dagar och veckor som känns extra hektiska. Ingen förväntar sig längre några instruktioner och föredragningslistor från skolans ledning till varje möte, utan arbetet i teamen är självstyrt. I början av läsåret har man kommit överens om teamens målsättningar och uppgifter i större helheter och varje gång teamen träffas strävar de till att göra sådant som är i linje med målsättningarna.
Nu kan även ledningsgruppens medlemmar delta i de pedagogiska teamens möte (läs mer om de pedagogiska teamen i förra blogginlägget). Teamledarna sporrar och uppmuntrar de pedagogiska teamen och ser till att de pedagogiska teamens röst hörs i ledningsgruppen. Tillsammans försöker de nu hitta lösningar till både resursproblem och skolans ibland tröga och styva struktur, som kan skapa hinder för en ändamålsenlig verksamhet.
I Vuorenmäki har de lyckats skapa ett bra arbetsklimat. Bidragande orsaker är säkert att lärarna får - och förväntas - vara delaktiga i utvecklandet av skolan och att ledningen visar sin uppskattning. Esa menar att den största missen man kan göra som rektor är att man genom sitt eget agerande kväver andras entusiasm. Han anser att även om man inte nödvändigtvis alltid riktigt förstår vad de andra är så ivriga över så kan man ändå ge dem sitt stöd och se vart det utvecklas - "ei se nyt niin vaarallista ole", dvs. inte är det nu så farligt.
För mig har det varit otroligt givande att i anknytning till rektorsfortbildningen besöka andra skolor och således få många nya tankar och idéer. Jag skulle ha god lust att besöka ännu fler än enbart de besök som hör till våra kursuppgifter.
- - - -
Jag har snart varit familjeledig i två år och då när jag blev ledig så hade även vi i vår skola ett bra arbetsklimat. Fastän jag trivs bra hemma så saknar jag ibland brainstormandet med mina kolleger. Det ska bli så roligt att börja jobba igen nästa läsår!
I Vuorenmäki, precis som i många andra grundskolor, har de årskursteam. Tidigare var årskursteamens ledare främst sammankallare till möten, trots att de är medlemmar i skolans ledningsgrupp. I Vuorenmäki består ledningsgruppen av rektor, biträdande rektor och årskursteamens ledare. På sommaren hade nyländska rektorer gjort ett studiebesök till Microsoft, där det visade sig att teamledarna har utvecklingssamtal en gång i månaden med sina team. Esa hämtade idén till Vuorenmäki och nu har årskursteamens ledare utvecklingssamtal med sina team två gånger under hösten och två gånger under våren. Under utvecklingssamtalen dryftas främst följande frågor: 1) vad har vi lyckats med 2) vad kan vi ännu förbättra och 3) vad är jag redo att göra för att vi bättre kan uppnå våra mål?
Hittills har alla i kollegiet varit väldigt nöjda med det nya systemet. Nu har teamen möjlighet att jobba effektivare under vissa veckor och ta paus andra veckor. Mötestiderna kommer teamen själv överens om och då går det att undvika sådana dagar och veckor som känns extra hektiska. Ingen förväntar sig längre några instruktioner och föredragningslistor från skolans ledning till varje möte, utan arbetet i teamen är självstyrt. I början av läsåret har man kommit överens om teamens målsättningar och uppgifter i större helheter och varje gång teamen träffas strävar de till att göra sådant som är i linje med målsättningarna.
Nu kan även ledningsgruppens medlemmar delta i de pedagogiska teamens möte (läs mer om de pedagogiska teamen i förra blogginlägget). Teamledarna sporrar och uppmuntrar de pedagogiska teamen och ser till att de pedagogiska teamens röst hörs i ledningsgruppen. Tillsammans försöker de nu hitta lösningar till både resursproblem och skolans ibland tröga och styva struktur, som kan skapa hinder för en ändamålsenlig verksamhet.
I Vuorenmäki har de lyckats skapa ett bra arbetsklimat. Bidragande orsaker är säkert att lärarna får - och förväntas - vara delaktiga i utvecklandet av skolan och att ledningen visar sin uppskattning. Esa menar att den största missen man kan göra som rektor är att man genom sitt eget agerande kväver andras entusiasm. Han anser att även om man inte nödvändigtvis alltid riktigt förstår vad de andra är så ivriga över så kan man ändå ge dem sitt stöd och se vart det utvecklas - "ei se nyt niin vaarallista ole", dvs. inte är det nu så farligt.
För mig har det varit otroligt givande att i anknytning till rektorsfortbildningen besöka andra skolor och således få många nya tankar och idéer. Jag skulle ha god lust att besöka ännu fler än enbart de besök som hör till våra kursuppgifter.
- - - -
Jag har snart varit familjeledig i två år och då när jag blev ledig så hade även vi i vår skola ett bra arbetsklimat. Fastän jag trivs bra hemma så saknar jag ibland brainstormandet med mina kolleger. Det ska bli så roligt att börja jobba igen nästa läsår!
Kommentarer
Skicka en kommentar