21 nov. 2014

Kodning i skolan

Jag erkänner genast att då jag hörde att programmering/kodning kommer att vara med i den nya läroplanen så tänkte jag "Varför i hela världen ska man göra alla till datanördar?" Jag funderade även på hur lärarna ska kunna fortbildas i tillräckligt snabb takt för att de ska kunna börja undervisa det i skolan.

Men, det visade sig snabbt att mitt lindriga motstånd berodde helt på min egen okunskap. Jag kom enbart ihåg ADB-lektionerna från högstadiet där vi skulle ge en massa olika kommandon för att sparka igång datorerna och kunna göra något på dem. Eller när vi övade html-språket för att kunna designa en egen hemsida. Ja hur i världen skulle man kunna lära ut sådant åt små ettor och tvåor?


För några dagar sedan var detta det enda jag tänkte då jag hörde ordet kodning/
programmering. Mitch Resnick säger samma sak i ett filmklipp som finns med
senare i detta blogginlägg.

Som tur var rekommenderade en lärare på Twitter sidan code.org för alla som vill testa på att koda. Där hittar man en hel del instruktioner och olika spel för att både få förståelse för vad programmering i dagens läge kan vara och hur man själv kan lära sig det.

Jag testade på ett programmeringsspel där man skulle få en Angry bird att ta fast en gris. Riktigt rolig problemlösning! Jag tror att eleverna skulle älska det.


Det finns flera språk att välja mellan, jag råkade testa spelet på finska. Spelet ger
tydliga instruktioner om hur man går tillväga och det blir lite mer utmaning för varje steg. 

En annan sida, som jag inte ännu hunnit annat än se på, är Scratch. Du hittar sidan här. Den är också värd att bekanta sig med. Där finns bl.a. en mängd med projekt som andra gjort och man kan testa själv att koda.

Ingångssidan till Scratch-mobilsajten ser ut så här.

En av dem som står bakom Scratch är Mitch Resnick, som jobbar på MIT Media Lab. Jag rekommenderar att du ser hans 17 minuter långa TedTalk om "Let's teach kids to code", eftersom den ger väldigt många nya insikter åt den som inte är insatt i detta med kodning, precis som jag. Bl.a. berättar han att elever kan ha nytta av kodningskunskaper då de ska förstå sig på matematik. Det blir betydligt lättare för elever att förstå varför man behöver begripa sig på variabler om man testat kodning.

Mitch Resnick öppnar upp begreppet kodning och visar med intressanta
exempel hur det egentligen fungerar.



Du kan ladda ner klippet som podcast eller trycka på play i bilden ovan så får du ta del av Resnicks kloka ord. Ifall du inte har Flash Player kan du klicka här för att komma till klippet.

Detta var en liten introduktion till vad kodning i skolan kan vara. Jag har inte haft tillfälle att testa det med eleverna, men ska definitivt bekanta mig mer med temat på egen hand och skriva ett nytt inlägg när jag kommer till nya insikter. Det är i alla fall skönt att inte längre behöva vara ängslig för detta nya moment i läroplanen. Och när det kommer till resurser och fortbildning så kan man säkert ordna olika fortbildningscaféer i skolorna. Kanske använda flipped classroom-metoden? Lärarna får vissa filmsnuttar och webbsidor att bekanta sig med på förhand och sedan kan man diskutera och testa tillsammans på caféet.

16 nov. 2014

Sharing is caring - Twitter för lärare

För 1,5 år sedan skrev jag om lärare och sociala medier. Texten hittas här. Under den här tiden har Twitter kommit att bli en riktig favorit för mig och därför kommer jag i detta inlägg att berätta varför Twitter är så himla bra för lärare.

Varför?

Alla har säkert sina egna orsaker till att de använder tjänsten. Själv använder jag Twitter främst för att:

1) hänga med i skolutvecklingen: hitta nya idéer till undervisningen, nätverka med andra lärare, läsa om det nyaste inom pedagogiken osv. Därför följer jag många finsk-, svensk- och engelskspråkiga lärare, rektorer, undervisningschefer, bildningsdirektörer och organisationer. Via dem får jag en massa nyttiga länkar till skolrelaterade nyheter, intressanta blogginlägg, info om evenemang och kurser, tips på bra appar och mycket annat.

2) få ta del av de färskaste nyheterna. Alla nyhetsbyråer och dagstidningar har ett eller flera Twitterkonton, det är bara att välja och vraka bland dem för att hitta de som man vill följa.

För mig är Twitter en outsinlig källa till inspirerande material och fräscha idéer. Gratis fortbildning helt enkelt.

Hurdant Twitterflöde du får beror på vem du väljer att följa.

Hur?

På Twitter kommunicerar man med "tweets", dvs. meddelanden som består av högst 140 tecken. Några förklaringar:

RT: retweet, dvs. om du läser ett tweet som du vill dela till dina följare så klickar du på retweet.

MT: modified tweet, nästan som RT, men om du vill kan du skriva in en kommentar och förkorta det ursprungliga tweetet för att få allt att rymmas med.

#: hashtag, hashtagg, brädgård etc. Används framför ett ord för att folk lättare ska hitta intressanta tweets. Exempelvis kan man söka #OPS2016 på Twitter och då får man läsa tweets som har med den nya läroplanen att göra. Ett annat exempel är hashtaggen #winellskadagen som användes på fortbildningsdagen i Winellska skolan den 15.11.2014. På plats och ställe fanns en twittervägg där man såg allt som twittrades med hashtaggen #winellskadagen. Deltagarna kunde följa med vad de andra twittrar om och de som inte var närvarande kunde ändå få en liten inblick i dagens teman.

@: alla twitterkonton har ett användarnamn som börjar med @-tecknet. Om du t.ex. vill ställa en fråga till undervisningsminister Krista Kiuru, så ska du skriva @KristaKiuru i tweetet.

Pga. det begränsade antalet tecken använder många även andra förkortningar. Några vanliga i "lärartweets" är Ts = teachers, Ss = students, w/ = with, schl = school

Här retweetade jag amerikanska läraren @mareenakohtala som jag följer. Dessutom modifierade jag
tweetet lite då jag undrade om några finska skolor månne deltar. Både mina följare och
de som läser hashtaggen #kidscancode ser detta tweet.

På Twitter är man inte "vän" med någon på samma sätt som t.ex. på Facebook. I stället följer man dem man vill följa. Om man inser att den man börjat följa inte twittrar om sådant som man vill läsa om, så kan man avfölja när som helst. Folk tar inte illa upp och de som har många följare kommer inte ens att lägga märke till att någon försvunnit. Jag följde tidigare några skolgurun som mest twittrade på spanska och det blev lite jobbigt i längden då det krävde en del översättningsarbete. Så den gången avföljde jag pga. språket, inte innehållet.

Vad?

Du kan välja att skriva egna tweets, retweeta andras, dela länkar...eller enbart läsa andras tweets. Du väljer själv. Om du hittar något riktigt bra, som du vill att även dina följare ska få ta del av så kan du retweeta. Du också göra tweetet till en "Favorit" (stjärnmärka tweetet), för att hitta det senare. Alla dina "Favoriter" samlas på ett ställe så att det är lätt att hitta dem på nytt. Favoritstjärnan kan också användas när man vill visa att man gillat någons tweet.

Flödet ser lite annorlunda ut i mobilappen. 

När?

Många kan tycka att de inte har tid med sådant här. Själv tar jag några korta stunder nästan varje dag. Oftast ögnar jag igenom Twitterflödet då jag äter frukost - barnen vet att jag läser nyheter på mobilen. Om jag hittar något intressant, t.ex. ett YouTube-klipp eller en länk till en blogg, men inte har tid just då så lägger jag tweetet i mina favoriter och läser det senare. Jag följer över 500 olika personer och instanser, så jag läser verkligen inte hela flödet. Jag vet att jag missar många nyttiga länkar och nyheter, men jag vet att jag ändå inte skulle kunna ta in så mycket mer än vad jag nu gör.

Vem?

Vem ska man då följa? Jag har hittat många bra twitterkonton genom att kolla vem som följer vem. Om du vill följa finlandssvenska lärare så lönar det sig att ta en titt på dem som följer @FSLararforbund. Kolla in följarna till @oajry om du vill följa finskspråkiga lärare. Kanske du också vill följa dina kollegor, rektorer, tjänstemännen inom kommunens bildningsväsende, Utbildningsstyrelsen (@Opetushallitus) och undervisningsministern som jag tidigare nämnde? Twitter kan även ge förslag på konton att följa när den sett hurdana konton du är intresserad av. Sökrutan i Twitter är också användbar - testa med att skriva "teacher", "education" "iPad" osv. så hittar du säkert en mängd intressanta Twitterkonton. Via hashtaggar hittar man också nya att följa, vilket jag gjorde senast igår då jag läste tweets från #winellskadagen.


Detta var i korthet nyttan av Twitter för lärare. Berätta gärna om det saknas något väsentligt. Jag var absolut inte den första och inte heller den sista som skriver om ämnet och för utförligare instruktioner rekommenderar jag att du googlar guide/vägledning/instruktioner + Twitter. Eller skriver en fråga i kommentarsfältet så berättar jag mer.

Lycka till med twittrandet!

12 nov. 2014

Delat ledarskap - årskursteam

Som jag sist skrev så kommer jag i detta inlägg att berätta om hur Vuorenmäen koulu i Kyrkslätt börjat gå in för ett mera delat ledarskap i skolan. Det jag skriver nu hör ihop med det förra blogginlägget "Slopa planering av samplaneringstiden?" och baserar sig på Esa Kukkasniemis bloggtext "Johtamisjärjestelmän tuunausta" (hittas här) och en intervju som jag hade med honom förra veckan.

I Vuorenmäki, precis som i många andra grundskolor, har de årskursteam. Tidigare var årskursteamens ledare främst sammankallare till möten, trots att de är medlemmar i skolans ledningsgrupp. I Vuorenmäki består ledningsgruppen av rektor, biträdande rektor och årskursteamens ledare. På sommaren hade nyländska rektorer gjort ett studiebesök till Microsoft, där det visade sig att teamledarna har utvecklingssamtal en gång i månaden med sina team. Esa hämtade idén till Vuorenmäki och nu har årskursteamens ledare utvecklingssamtal med sina team två gånger under hösten och två gånger under våren. Under utvecklingssamtalen dryftas främst följande frågor: 1) vad har vi lyckats med 2) vad kan vi ännu förbättra och 3) vad är jag redo att göra för att vi bättre kan uppnå våra mål?

Hittills har alla i kollegiet varit väldigt nöjda med det nya systemet. Nu har teamen möjlighet att jobba effektivare under vissa veckor och ta paus andra veckor. Mötestiderna kommer teamen själv överens om och då går det att undvika sådana dagar och veckor som känns extra hektiska. Ingen förväntar sig längre några instruktioner och föredragningslistor från skolans ledning till varje möte, utan arbetet i teamen är självstyrt. I början av läsåret har man kommit överens om teamens målsättningar och uppgifter i större helheter och varje gång teamen träffas strävar de till att göra sådant som är i linje med målsättningarna.

Nu kan även ledningsgruppens medlemmar delta i de pedagogiska teamens möte (läs mer om de pedagogiska teamen i förra blogginlägget). Teamledarna sporrar och uppmuntrar de pedagogiska teamen och ser till att de pedagogiska teamens röst hörs i ledningsgruppen. Tillsammans försöker de nu hitta lösningar till både resursproblem och skolans ibland tröga och styva struktur, som kan skapa hinder för en ändamålsenlig verksamhet.

I Vuorenmäki har de lyckats skapa ett bra arbetsklimat. Bidragande orsaker är säkert att lärarna får - och förväntas - vara delaktiga i utvecklandet av skolan och att ledningen visar sin uppskattning. Esa menar att den största missen man kan göra som rektor är att man genom sitt eget agerande kväver andras entusiasm. Han anser att även om man inte nödvändigtvis alltid riktigt förstår vad de andra är så ivriga över så kan man ändå ge dem sitt stöd och se vart det utvecklas - "ei se nyt niin vaarallista ole", dvs. inte är det nu så farligt.

För mig har det varit otroligt givande att i anknytning till rektorsfortbildningen besöka andra skolor och således få många nya tankar och idéer. Jag skulle ha god lust att besöka ännu fler än enbart de besök som hör till våra kursuppgifter.

- - - -

Jag har snart varit familjeledig i två år och då när jag blev ledig så hade även vi i vår skola ett bra arbetsklimat. Fastän jag trivs bra hemma så saknar jag ibland brainstormandet med mina kolleger. Det ska bli så roligt att börja jobba igen nästa läsår!


6 nov. 2014

Slopa kontroll av samplaneringstiden?

För några dagar sedan läste jag ett väldigt intressant blogginlägg, "Johtamisjärjestelmän tuunausta" (ungefär "redigering av ledarskapssystemet") skrivet av Esa Kukkasniemi. Esa är rektor i Vuorenmäen koulu i Kyrkslätt. Vi har följt varandra på Twitter i några år, men igår träffades vi för första gången, då jag skulle intervjua honom för en uppgift som hör till rektorsfortbildningen som jag går. Även om temat för intervjun var "Rektorn och ny teknik", så hann vi även diskutera hur ledarskapet i skolan är organiserat. Esas tankar är värda att lyftas fram på flera forum så jag kommer i två olika blogginlägg att kort berätta om några förändringar de gjort. Esas ursprungliga bloggtext hittar du här.

Om skolans team och samplanering:

I sitt inlägg skriver Esa att de i Vuorenmäki alltid strävat efter ett delat ledarskap. Han menar att innovationer uppstår i en sådan arbetsmiljö där hierarkierna är låga och där det är tillåtet att misslyckas.

De har två olika typer av team: pedagogiska team och årskursteam. De pedagogiska teamen är fyra till antalet:

1. läroplansteamet (skriver och utvecklar skolans läroplan)
2. digiteamet (letar efter nya sätt att använda IKT i undervisningen och delar med sig av sina upptäckter till resten av kollegiet)
3. delaktighetsteamet (utvecklar skolan så att elevernas röst hörs allt mer i skolans verksamhet)
4. hållbar utveckling-teamet (som även jobbar med utomhuspedagogik)

Årskursteamen har enbart en målsättning. Deras uppgift är att komma på nya idéer för samarbete inom årskursen och mellan årskurser samt att överkomma hinder som står i vägen för samarbetet.

Även de pedagogiska teamen har sina egna, bindande målsättningar. Varje team har enbart tre målsättningar som alla hänger tätt ihop med det pedagogiska arbetet i skolan.

Det som för mig känns revolutionerande i deras nya system är att rektorn vågat slopa nästan all kontroll som har med antalet samplaneringstimmar att göra. Esa berättade i början av läsåret att det enda som man kommer att följa upp är att målen för arbetet i teamen uppfylls. Han är inte intresserad av om målen uppfylls på 10 eller 100 timmar. Det som är väsentligt är att verksamheten är i linje med målsättningarna.

Jag vet att många lärare allt mer upplever att de har tidsbrist. Timmarna på dygnet räcker helt enkelt inte till för allt som ska göras, eftersom lärararbetet under årens lopp fått mer och mer komponenter utan att något tagits bort. Man upplever att man inte längre har kontroll över sin egen tid, utan att det är någon annan som styr över den.

Jag tror att de i Vuorenmäki har hittat en lösning på problemet med tidsbrist. Att teamen nu får själv välja när de träffas och hur de jobbar ger en känsla av frihet. Samtidigt ökar ansvaret, men det ansvaret tar många lärare säkert gärna på sig då de känner att rektorn har tillit till sina medarbetare.

Esa sade det så väldigt bra: Opettajat ovat koulutettuja, oman alansa huippuasiantuntijoita. Asiantuntijaorganisaation johtamisen tulee perustua luottamukseen, sillä ei asiantuntijoita voi johtaa käskyttämällä. Dvs. lärarna är experter/sakkunniga på sitt område och att leda en organisation som består av sakkunniga måste basera sig på tillit. Man kan inte leda sakkunniga genom att befalla.

I mitt följande inlägg kommer jag att berätta hur de i Vuorenmäki ändrat på arbetsuppgifterna för medlemmarna i ledningsgruppen för att åstadkomma ett mera delat ledarskap.

4 nov. 2014

Utbildningsledarskap, del 2

Skrev för drygt ett år sedan om att jag anmälde mig till fortbildningen "Utbildningledarskap, 25sp". Kursen fick så pass många deltagare att vi blev indelade i två grupper. Det första närstudietillfället hade vi i augusti och efter det har vi träffats en gång per månad. Nu på hösten har vi ledarskap som tema och på våren blir det förvaltning.

Hittills har fortbildningen varit intressant, tankeväckande och nyttig. Jag har fått en massa nya idéer och framtidsplaner, något som jag inte kanske ändå förväntade mig då jag anmälde mig till kursen. Jag var inte ens säker på om jag någon gång vill jobba som rektor.


Så många intressanta böcker om ledarskap - när hinner jag läsa alla?!

Kursuppgifterna och litteraturen jag bekantat mig med har fått mig att tänka i nya banor och jag vill definitivt testa på rektorsuppdraget någon vacker dag. En bidragande orsak till denna förändring av åsikt var att jag för några veckor sedan skuggade en rektor i två dagar i en för mig obekant skola. Det var nyttigt för mig att se ett annat sätt att leda en skola, skapa sin egen ledarroll och själv välja vad man vill prioritera i sitt rektorskap.

Det har varit aningen utmanande att hitta tid för att göra kursuppgifter och läsa kurslitteratur. Och då är jag ju ändå vårdledig - lyfter på hatten åt dem som klarar av att kombinera jobb, studier och familjeliv! För övrigt bestämde jag mig för att vara vårdledig hela detta läsår, vilket betyder att jag har tid att koncentrera mig på förvaltningsmodulen på våren, bli examinerad och sedan ta itu med ett nytt läsår som klasslärare, efter en paus på nästan tre år!