Pekplattor 1:1
I torsdags gjorde jag en snabbvisit till Pojo kyrkoby skola där jag fick bekanta mig med skolans 1:1-projekt. Skolans lärare fick pekplattor (iPad) i maj 2013 och eleverna fick sina plattor genast i början av det nya läsåret. Skolans pilotprojekt har uppmärksammats i olika medier:
Jag följde med två lektioner efter vilka klasslärare Johanna Westerlund hann svara på mina många frågor. Det kändes nyttigt att få diskutera med någon som hunnit jobba med 1:1 redan i 1,5 års tid - tack Johanna! När jag körde hemåt dök flera nya tankar upp och de frågorna är temat för kvällens bloggtext. Det finns nämligen en hel del att begrunda då man överväger att skaffa pekplattor till alla elever i en klass/årskurs/skola - här kommer en del av dem:
Västra Nyland (21.12.2014): Undervisning med pekplattor lyckad satsning i Pojo
Dessutom har skolan en egen blogg där de berättar om projektets början.
Jag följde med två lektioner efter vilka klasslärare Johanna Westerlund hann svara på mina många frågor. Det kändes nyttigt att få diskutera med någon som hunnit jobba med 1:1 redan i 1,5 års tid - tack Johanna! När jag körde hemåt dök flera nya tankar upp och de frågorna är temat för kvällens bloggtext. Det finns nämligen en hel del att begrunda då man överväger att skaffa pekplattor till alla elever i en klass/årskurs/skola - här kommer en del av dem:
1. Varför vill skolan/årskursen/klassen satsa på att skaffa en pekplatta till alla elever? Vad ska man göra med dem? Hur ska undervisningen förändras så att man får ut det mesta möjliga av den nya tekniken?
2. Ska man skaffa pekplatta eller t.ex. Chromebook till eleverna? Viktigt att igen fundera över syftet - vad ska man göra med tekniken? Använda appar eller sådant som finns på webben? Kanske båda? Här spelar även elevernas ålder in. Med yngre elever kommer man långt med pekplattor, medan äldre elever kan ha behov av att kunna använda datorer i undervisningen.
3. Om man bestämmer sig för att det blir en pekplatta - vilket operativsystem ska man då välja? Det finns Android (t.ex. Samsung), Windows (t.ex. Nokia) och iOS (iPad). Tar inte ställning för eller emot (även om jag har en klar favorit), men det kan man väl i alla fall säga att om man vill ha en fungerande maskin så ska man inte välja det billigaste alternativet. Och att man får fler appar till iPad och Android än till Windows.
4. Ska man skaffa ett skyddsfodral till elevernas plattor? (JAA!) I Pojo kyrkoby skola har eleverna i årskurserna 1-2 s.k. pansarskydd på sina plattor och de lär fungera utmärkt. De äldre eleverna kanske klarar sig med vanliga skydd.
 |
| Pansarskyddet är litet dyrare, men skyddar plattan så bra att det är prisvärt. |
5. Ska plattorna förvaras i skolan eller får eleverna ta dem med sig hem? I Pojo Kyrkoby skola får de yngre eleverna ta med sig plattorna hem till veckoslutet, men från måndag till fredag ska de finnas i skolan. Då kan man försäkra sig om att plattorna faktiskt är i klassen då när de behövs i arbetet. Föräldrarna har varit nöjda med arrangemanget.
6. Vem ser till att plattorna laddas och uppdateras? Johanna berättade att hennes elever lärde sig snabbt att berätta när batteriet på plattan var nästan tomt och behövde laddas. De kunde laddas i klassen över natten och om det ändå skulle hända att någon har tomt batteri kan eleven jobba fastän plattan samtidigt är i laddning.
7. Vem får ladda ner appar till plattorna? Med vilket användar-ID? Ska eleverna ha egna användar-ID:n, ska skolan ha ett administratörs-ID osv.? Om eleverna får ladda ner egna appar - hurdana får de apparna vara och var ska de finnas (t.ex. kan eleven skapa egen mapp för sina egna appar)?
 |
| Apparna blir lättare att hålla reda på om man skapar skilda mappar till skolans och elevernas egna appar. |
8. Hur är det med försäkringen? Vem ska ersätta om en platta går sönder? (Om det publicerades 6.3.2015 en tidningsartikel i Västra Nyland.)
9. Med hurdan tidtabell ska lärplattorna tas ibruk? Rimligtvis borde lärarna få sina plattor och tillhörande fortbildning först innan det är elevernas tur att få sina plattor. Här beror det mycket på hurdan bakgrund och erfarenhet lärarna själv har - hur mycket tid och fortbildning behöver de?
10. Ska man bilda ett digiteam i skolan som består av en eller några lärare och ett antal (lite äldre) elever? Eleverna kan sedan hjälpa lärare och andra elever med användningen av plattan under vissa lektioner eller raster.
Resurser kommer jag inte att ta ställning till i detta inlägg, det har jag behandlat tidigare.
Den som är intresserad av att läsa mera om 1:1-satsningar kan t.ex. bekanta sig med ett liknande pilotprojekt i S:t Karins svenska skola. Även den skolan har egna bloggar som är värda att ta en titt på.
Vilka andra aspekter måste man beakta? Skriv gärna en kommentar så att jag vet vad jag missar!
Resurser kommer jag inte att ta ställning till i detta inlägg, det har jag behandlat tidigare.
Den som är intresserad av att läsa mera om 1:1-satsningar kan t.ex. bekanta sig med ett liknande pilotprojekt i S:t Karins svenska skola. Även den skolan har egna bloggar som är värda att ta en titt på.
Vilka andra aspekter måste man beakta? Skriv gärna en kommentar så att jag vet vad jag missar!
Kommentarer
Skicka en kommentar