Elevers delaktighet
I den nya läroplanen som träder i kraft 1.8.2016 betonas elevernas delaktighet. Bl.a. i avsnittet om de mångsidiga kompetenserna, kapitel 3.3, står det så här:
"Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön." (s. 23, Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) )
Detta fick mina elever göra egentligen helt av en slump då vi inledde vårt butiksprojekt. Det råkade sig att programmet för en lektion blev förändrat pga. yttre omständigheter och då var vi plötsligt "utan program". Vilket ju eleverna inte visste, eftersom jag hastigt och lustigt sade att nu har vi en perfekt stund att börja planera hur vi ska få igång vår butik. Hade ju tänkt planera det själv och sedan berätta för eleverna hur de ska gå tillväga, vilket jag antar att är ett ganska vanligt arbetssätt för lärare. Men nu kastade jag bollen åt eleverna och de kom med många fina och fungerande förslag. Jag antecknade på tavlan deras förslag och vi behövde bl.a.:
- mera varor till butiken
- sätta pris på de varor vi redan hade
- hitta på ett namn åt butiken (efter en omröstning blev det "1B:s Prisma")
- göra en namnskylt
- göra pengar
- göra kassaapparater
- korgar att samla varorna i
- plastkassar att lägga inköpen i
Sedan fick eleverna välja arbetsuppgifter och sätta igång. För en utomstående såg det säkert ut som en salig röra, men när man gick in och betraktade det som skedde lite närmare så såg man elever som målmedvetet jobbade och samarbetade med uppgifter de själv kommit fram till att behöver göras. Min uppgift blev att gräva fram lite mera kartong, tejp och tuscher när eleverna insåg att de behöver det. Annars stod jag mest och beundrade det som pågick i klassen.
Det var en tydlig aha-upplevelse för mig och jag förstod att vi genom ett sådant här arbetssätt kan uppfylla LP2016-citatet i början av inlägget. Upplevelsen fick förstärkning då jag såg ett riktigt bra filmklipp (ca 10 min.) om en svensk lärare, som planerar undervisningen och bedömningen tillsammans med sina elever.
Därför kommer vi att använda samma arbetssätt när vi inleder vårt nya tema i miljö- och naturkunskap. Temat är Skogen och jag och parallellklasslärarna kommer att ställa upp målen/kunskapskraven för temat.
Jag har funderat på följande kunskapskrav:
- eleverna känner igen och kan namnen på några av våra vanligaste barr- och lövträd
- eleverna känner igen och kan namnen på några av de vanligaste djuren som lever i de finska skogarna
- eleverna kan sortera naturmaterial i grupperna "levande" och "icke-levande"
- eleverna har bekantat sig med allemansrätten och vet vad man får och inte får göra i skogen
När jag presenterat målen får eleverna komma med förslag på hur de tycker att de bäst kunde lära sig det jag vill att de ska lära sig. De får även berätta på vilket sätt de vill visa åt mig att de lärt sig. Utifrån deras förslag planerar jag sedan temahelheten och bedömningen av den. Blir väldigt intressant att se hur projektet utfaller - högst antagligen mycket bättre än om jag själv planerade allt från början till slut!
"Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön." (s. 23, Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) )
Detta fick mina elever göra egentligen helt av en slump då vi inledde vårt butiksprojekt. Det råkade sig att programmet för en lektion blev förändrat pga. yttre omständigheter och då var vi plötsligt "utan program". Vilket ju eleverna inte visste, eftersom jag hastigt och lustigt sade att nu har vi en perfekt stund att börja planera hur vi ska få igång vår butik. Hade ju tänkt planera det själv och sedan berätta för eleverna hur de ska gå tillväga, vilket jag antar att är ett ganska vanligt arbetssätt för lärare. Men nu kastade jag bollen åt eleverna och de kom med många fina och fungerande förslag. Jag antecknade på tavlan deras förslag och vi behövde bl.a.:
- mera varor till butiken
- sätta pris på de varor vi redan hade
- hitta på ett namn åt butiken (efter en omröstning blev det "1B:s Prisma")
- göra en namnskylt
- göra pengar
- göra kassaapparater
- korgar att samla varorna i
- plastkassar att lägga inköpen i
 |
| Det var kul att se hur eleverna valde att sortera varorna i butiken. |
Det var en tydlig aha-upplevelse för mig och jag förstod att vi genom ett sådant här arbetssätt kan uppfylla LP2016-citatet i början av inlägget. Upplevelsen fick förstärkning då jag såg ett riktigt bra filmklipp (ca 10 min.) om en svensk lärare, som planerar undervisningen och bedömningen tillsammans med sina elever.
Därför kommer vi att använda samma arbetssätt när vi inleder vårt nya tema i miljö- och naturkunskap. Temat är Skogen och jag och parallellklasslärarna kommer att ställa upp målen/kunskapskraven för temat.
Jag har funderat på följande kunskapskrav:
- eleverna känner igen och kan namnen på några av våra vanligaste barr- och lövträd
- eleverna känner igen och kan namnen på några av de vanligaste djuren som lever i de finska skogarna
- eleverna kan sortera naturmaterial i grupperna "levande" och "icke-levande"
- eleverna har bekantat sig med allemansrätten och vet vad man får och inte får göra i skogen
När jag presenterat målen får eleverna komma med förslag på hur de tycker att de bäst kunde lära sig det jag vill att de ska lära sig. De får även berätta på vilket sätt de vill visa åt mig att de lärt sig. Utifrån deras förslag planerar jag sedan temahelheten och bedömningen av den. Blir väldigt intressant att se hur projektet utfaller - högst antagligen mycket bättre än om jag själv planerade allt från början till slut!
Kommentarer
Skicka en kommentar