Olika tutorlärarmodeller
Efter att ha jobbat som koordinator för det regionala tutorlärarnätverket Tutor 2.0 i nio månader tänkte jag skriva några rader om olika tutorlärarmodeller. Under den senaste tiden har jag kommit i kontakt med många tutorlärare och koordinatorer för tutorlärarverksamhet. Som det ser ut just nu tycks det finnas tre olika tutorlärarmodeller i våra kommuner:
Vilka är skillnaderna?
Modell A: Alla skolor har sin(a) egen/egna tutorlärare som handleder sina egna kollegor.
Fördelar: Man känner till huset och de olika behov som finns. Det finns alltid någon man kan rycka i ärmen och be om hjälp.
Utmaningar: Ibland kan det vara svårt att ha två olika roller på en och samma arbetsplats. Hur denna modell lyckas beror väldigt mycket på skolans verksamhetskultur och hur man resurserar tutorlärarens tid.
Att fundera på: Hur sprids kunskapen mellan enheterna i denna modell? Kan skolans tutorlärare allt det som tutorläraren behöver kunna? Alternativt: har man möjlighet att fortbilda sig?
Modell B: Områdestutorer som inte är tutorlärare i sin egen skola, utan ansvarar för andra skolor.
Fördelar: I denna modell kan timresursen vara rätt så bra. T.ex. kan områdestutorn ha en undervisningsfri dag som är vikt för tutorlärararbete i kommunens olika skolor. De olika områdestutorerna kan dessutom ha olika styrkor, så en behöver inte kunna allt, utan man kan dela på olika uppgifter. Kunskapen mellan de olika enheterna sprids ganska lätt.
Utmaningar: Att komma in i en ny skola kan vara knepigt. Skolor fungerar på olika sätt så frågan blir om man når ut till alla.
Att fundera på: Finns det någon i skolan som kan fungera som områdestutorns kontaktperson, t.ex. rektor, biträdande rektor, IKT-ansvarig lärare? Någon att bolla tankar med, få hjälp med att boka skolbesöken osv.
Modell C: "Hybridmodell", dvs. alla skolor har sina egna skoltutorer, men dessutom finns det områdestutorer.
Fördelar: Samma som i modell A och B, men utöver det stöder skoltutorns verksamhet områdestutorns och tvärtom. Man är ett arbetspar som tillsammans kan reflektera över verksamheten och utveckla den. Skoltutorn känner till behoven och kan boka in områdestutorn i olika klasser utifrån önskemål som kommit.
Utmaningar: Personkemin blir extra viktig här - önskvärt att samarbetet fungerar mellan skoltutorerna och områdestutorn.
Att fundera på: Hur får man resurser för att möjliggöra modell C?
I Kyrkslätt har vi nu i 1,5 års tid jobbat utifrån modell C med goda erfarenheter. Skoltutorerna är fantastiska resurser både i sina egna skolor, men även för mig som områdestutor. Att vi dessutom har ett gemensamt tvåspråkigt nätverk med gemensamma möten för alla tutorlärare i kommunen ser jag som ett stort plus.
Vi har ansökt om finansiering för året 2019-2020, men vad kommer att hända när Utbildningsstyrelsen inte längre finansierar verksamheten? Senast idag hörde jag att man försöker skapa sådana strukturer att man även i fortsättningen kan ha kvar vissa delar av verksamheten med hjälp av egen finansiering. En klok tanke, hoppas den förverkligas.
Hur har ni tänkt fortsätta med tutorlärarverksamheten när statsunderstöden tar slut?
Vilka är skillnaderna?
Modell A: Alla skolor har sin(a) egen/egna tutorlärare som handleder sina egna kollegor.
Fördelar: Man känner till huset och de olika behov som finns. Det finns alltid någon man kan rycka i ärmen och be om hjälp.
Utmaningar: Ibland kan det vara svårt att ha två olika roller på en och samma arbetsplats. Hur denna modell lyckas beror väldigt mycket på skolans verksamhetskultur och hur man resurserar tutorlärarens tid.
Att fundera på: Hur sprids kunskapen mellan enheterna i denna modell? Kan skolans tutorlärare allt det som tutorläraren behöver kunna? Alternativt: har man möjlighet att fortbilda sig?
Modell B: Områdestutorer som inte är tutorlärare i sin egen skola, utan ansvarar för andra skolor.
Fördelar: I denna modell kan timresursen vara rätt så bra. T.ex. kan områdestutorn ha en undervisningsfri dag som är vikt för tutorlärararbete i kommunens olika skolor. De olika områdestutorerna kan dessutom ha olika styrkor, så en behöver inte kunna allt, utan man kan dela på olika uppgifter. Kunskapen mellan de olika enheterna sprids ganska lätt.
Utmaningar: Att komma in i en ny skola kan vara knepigt. Skolor fungerar på olika sätt så frågan blir om man når ut till alla.
Att fundera på: Finns det någon i skolan som kan fungera som områdestutorns kontaktperson, t.ex. rektor, biträdande rektor, IKT-ansvarig lärare? Någon att bolla tankar med, få hjälp med att boka skolbesöken osv.
Modell C: "Hybridmodell", dvs. alla skolor har sina egna skoltutorer, men dessutom finns det områdestutorer.
Fördelar: Samma som i modell A och B, men utöver det stöder skoltutorns verksamhet områdestutorns och tvärtom. Man är ett arbetspar som tillsammans kan reflektera över verksamheten och utveckla den. Skoltutorn känner till behoven och kan boka in områdestutorn i olika klasser utifrån önskemål som kommit.
Utmaningar: Personkemin blir extra viktig här - önskvärt att samarbetet fungerar mellan skoltutorerna och områdestutorn.
Att fundera på: Hur får man resurser för att möjliggöra modell C?
I Kyrkslätt har vi nu i 1,5 års tid jobbat utifrån modell C med goda erfarenheter. Skoltutorerna är fantastiska resurser både i sina egna skolor, men även för mig som områdestutor. Att vi dessutom har ett gemensamt tvåspråkigt nätverk med gemensamma möten för alla tutorlärare i kommunen ser jag som ett stort plus.
Vi har ansökt om finansiering för året 2019-2020, men vad kommer att hända när Utbildningsstyrelsen inte längre finansierar verksamheten? Senast idag hörde jag att man försöker skapa sådana strukturer att man även i fortsättningen kan ha kvar vissa delar av verksamheten med hjälp av egen finansiering. En klok tanke, hoppas den förverkligas.
Hur har ni tänkt fortsätta med tutorlärarverksamheten när statsunderstöden tar slut?
Kommentarer
Skicka en kommentar