31 okt. 2015

Elevers delaktighet

I den nya läroplanen som träder i kraft 1.8.2016 betonas elevernas delaktighet. Bl.a. i avsnittet om de mångsidiga kompetenserna, kapitel 3.3, står det så här:     

"Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön." (s. 23, Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) )

Detta fick mina elever göra egentligen helt av en slump då vi inledde vårt butiksprojekt. Det råkade sig att programmet för en lektion blev förändrat pga. yttre omständigheter och då var vi plötsligt "utan program". Vilket ju eleverna inte visste, eftersom jag hastigt och lustigt sade att nu har vi en perfekt stund att börja planera hur vi ska få igång vår butik. Hade ju tänkt planera det själv och sedan berätta för eleverna hur de ska gå tillväga, vilket jag antar att är ett ganska vanligt arbetssätt för lärare. Men nu kastade jag bollen åt eleverna och de kom med många fina och fungerande förslag. Jag antecknade på tavlan deras förslag och vi behövde bl.a.:

- mera varor till butiken
- sätta pris på de varor vi redan hade
- hitta på ett namn åt butiken (efter en omröstning blev det "1B:s Prisma")
- göra en namnskylt
- göra pengar
- göra kassaapparater
- korgar att samla varorna i
- plastkassar att lägga inköpen i

Det var kul att se hur eleverna valde att sortera varorna i butiken.
Sedan fick eleverna välja arbetsuppgifter och sätta igång. För en utomstående såg det säkert ut som en salig röra, men när man gick in och betraktade det som skedde lite närmare så såg man elever som målmedvetet jobbade och samarbetade med uppgifter de själv kommit fram till att behöver göras. Min uppgift blev att gräva fram lite mera kartong, tejp och tuscher när eleverna insåg att de behöver det. Annars stod jag mest och beundrade det som pågick i klassen.

Det var en tydlig aha-upplevelse för mig och jag förstod att vi genom ett sådant här arbetssätt kan uppfylla LP2016-citatet i början av inlägget. Upplevelsen fick förstärkning då jag såg ett riktigt bra filmklipp (ca 10 min.) om en svensk lärare, som planerar undervisningen och bedömningen tillsammans med sina elever. 

Därför kommer vi att använda samma arbetssätt när vi inleder vårt nya tema i miljö- och naturkunskap. Temat är Skogen och jag och parallellklasslärarna kommer att ställa upp målen/kunskapskraven för temat. 

Jag har funderat på följande kunskapskrav:
- eleverna känner igen och kan namnen på några av våra vanligaste barr- och lövträd
- eleverna känner igen och kan namnen på några av de vanligaste djuren som lever i de finska skogarna
- eleverna kan sortera naturmaterial i grupperna "levande" och "icke-levande"
- eleverna har bekantat sig med allemansrätten och vet vad man får och inte får göra i skogen

När jag presenterat målen får eleverna komma med förslag på hur de tycker att de bäst kunde lära sig det jag vill att de ska lära sig. De får även berätta på vilket sätt de vill visa åt mig att de lärt sig. Utifrån deras förslag planerar jag sedan temahelheten och bedömningen av den. Blir väldigt intressant att se hur projektet utfaller - högst antagligen mycket bättre än om jag själv planerade allt från början till slut!

25 okt. 2015

Utvecklande av matematikundervisning

Oktobermånad närmar sig sitt slut och jag har äntligen kommit fram till hur jag måste bygga upp matematikundervisningen i min klass i fortsättningen. Med mina tidigare klasser har jag gjort så som det rekommenderas i matematikbokens lärarhandledning: varje mattelektion introducerar läraren ett kapitel för hela klassen, man gör några övningar tillsammans, laborerar och sedan får eleverna jobba i sina böcker med det första uppslaget som hör till kapitlet. Träna-uppgifterna blir läxa och de som hinner kan under lektionstid jobba med tilläggsuppgifterna som finns till varje kapitel. De som blir färdiga med tilläggsuppgifterna får kopieringsunderlag som finns längst bak i lärarhandledningen. I kopieringsunderlagen repeterar man det som kapitlet handlat om.

Med min förra klass fick de som ville gå vidare med tilläggsuppgifterna i hela boken, men ingen fick helt själv försöka sig på att gå vidare med de egentliga kapitlen. Även om jag vet att många av dem hade velat göra det och även klarat av det, så vågade jag inte "släppa kontrollen".

Nu vågar jag. Men inte släppa kontrollen hur som helst (tänk kor som kommer ut på grönbete på våren...).
Jag kommer att göra så här:

- elementärt nytt stoff behandlar vi gemensamt i klassen (för vissa blir det säkert repetition)

- eleverna jobbar i sina böcker med huvudkapitlen i egen takt

- under lektionstid hjälper jag och assistenten till där det behövs och förklarar och visar på nytt för dem som behöver få något förklarat tydligare eller på ett annat sätt för sig

- eleverna får ibland fungera som "hjälplärare" åt varandra: istället för att jag förklarar någon viss uppgift 19 gånger vid olika tillfällen får eleverna förklara uppgiften för kompisen - det är då man faktiskt vet att man lärt sig om man också kan förklara för någon annan hur man gör. Väldigt bra övning för eleverna på många olika sätt! 

- vissa timmar spelar vi mattespel i par och smågrupper (med konkret material och på dator/iPad) och leker i vår butik (addition och subtraktion på ett konkret sätt). Utematematik vill jag också börja med under detta läsår.

- ibland ger jag läxor om jag ser att någon behöver träna just någon viss grej lite extra, men annars får eleverna välja sina egna matteläxor. Detta ska dock inte belasta föräldrarna allt för mycket - det är meningen att eleverna ska klara av sina läxor rätt så långt på egen hand, men givetvis kan och får föräldern stöda där det behövs. Men det ska som sagt inte kännas som en belastning.

- efter att eleven kommit fram till vissa "kontrollpunkter" får de göra ett test, så att jag ser att eleven förstått det nya stoffet och kan gå vidare. Om jag ser att det finns någon kunskapslucka så förklarar och visar jag på nytt för dem som behöver det. Vi kan ta de extra genomgångarna både under lektionstid, men även i matteklubben, som jag kommer att starta inom kort. Testen bedöms inte med vitsord eller på annat sätt, de är enbart till för att jag ska kunna se att ingen blir sittandes med kunskapsluckor. 

- jag kommer inte i fortsättningen att rätta matematikböckerna, utan istället rättar jag testen vid "kontrollpunkterna". Att rätta matteböcker tar väldigt mycket tid i anspråk och nyttan är rätt så liten. Om någon har ett slarvfel på någon sida i boken gör det ingenting, men däremot måste jag hitta systematiska tankefel (t.ex. att någon alltid adderar då när det ska subtraheras osv.) Dessa systematiska tankefel hittar jag redan ofta under lektionstid då jag går runt och hjälper eleverna och då kan jag hjälpa till genast.

- eleverna, föräldrarna och jag kan enkelt följa med framstegen i en s.k. "målstege", som eleverna kommer att få under novembermånad. Målstegen ser ut som ett träd där baskunskaperna finns nere i rötterna och sedan växer kunskaperna ju högre upp i trädet man kommer. Inne i trädet står det olika kunskapsområden (t.ex. jag kan tiokompisarna) som eleverna får färglägga vartefter de lärt sig.  

Syftet med att lägga upp undervisningen på detta vis är: 

- ingen behöver känna att hen måste gå vidare innan hen lärt sig: "man kan först när man kan", har någon klok sagt någon gång.

- de som vill och kan får gå vidare i egen takt, enligt egen förmåga. Jag vill inte ha som uppgift att hålla tillbaka eleverna som både kan och vill gå vidare :) Och alla kan, men olika barn behöver olika mängder tid för att lära sig.

Vad det kan leda till:

- att eleverna får stöd och hjälp med just det de behöver just då när de behöver det

- att eleverna blir ivriga och motiverade då de tydligt ser sina framsteg och vet att de får gå vidare (detta har jag redan kunnat se tydligt - många elever önskade att få jobba med matematik under höstlovet...!?!)

- att någon kan börja med 1b-boken före årsskiftet och med tvåans stoff redan på ettan

- att ingen blir uttråkad eller orolig på lektionerna för att innehållet känns för lätt/för svårt

- - - - - - -

Jag har diskuterat detta en del med Anna, en av våra ämneslärare i matematik, och hon stöder detta system till fullo. Vi kommer säkert att fortsätta samarbetet kring "individuella lärostigar" eftersom det ger så mycket - både åt oss som lärare, men även åt våra elever (vilket är det viktigaste). Tusen tack Anna för bollplanksstödet hittills! :)

Jag säger inte alls att man inte kan uppnå samma mål med att följa lärarhandledningens anvisningar eller genom att jobba på ett annat sätt än det jag beskrivit. Inte alls. Men jag upplever att det känns svårare för mig att tillgodose de olika elevernas stödbehov om jag inte gör så här.