13 feb. 2020

Kooperativt lärande: Räknepar i matematik

I höstas berättade kollegan och matteläraren Anna Pomoell om hur de jobbar med räknepar i matematik i åk 7-9. Konceptet verkade väldigt intressant och jag ville gärna testa det med mina fyror. Mina parallellklasslärare hade varit lite snabbare i vändningarna och börjat med det lite tidigare än jag. De verkade nöjda med systemet så ville givetvis även testa själv.

Hittills har jag uppmuntrat eleverna att samarbeta och be varandra om hjälp. Jag hjälper givetvis också hela tiden, men med en enda lärare på en hel klass blir det ändå lätt att elever ibland får vänta på hjälp, tyvärr.

Då vi inledde arbetet med räknepar fick mina elever först tänka efter och skriva ner på lappar vem eller vilka i klassen som de tänker att kunde hjälpa dem med matematik, och vem de själv kan hjälpa. Utifrån deras tankar skapade jag räknepar och sedan hade Anna möjlighet att komma med på en dubbeltimme matte under förra veckan. Anna presenterade idén med räknepar för klassen och eleverna fick tänka ut fördelar med ett sådant arbetssätt. De hade bl.a. följande tankar:

  • Man får snabbare hjälp
  • Man lär känna en annan klasskompis bättre
  • Man kan tänka tillsammans

Anna visade följande enkla bild för klassen:
Redan under den första lektionen med räknepar hördes frågor på nivåerna "bättre" och "bäst":
Kan du hjälpa mig med den här uppgiften? Kan jag hjälpa dig?

Efter ett bra intro satte eleverna igång med matteuppgifter. Det var väldigt intressant och roligt att följa med hur arbetet kom igång och hur räkneparen fungerade. Och hur fint många kunde förklara t.ex. räknesättens ordningsföljd för varandra, utan att säga direkt svaret. Istället fick räkneparet sin kompis att tänka och förstå. Helt underbart!

Vi har nu jobbat med räknepar i en veckas tid och om några veckor tar vi en första utvärdering för att se hur eleverna upplevt arbetet med räknepar. 

För mig har det inneburit precis det som eleverna tänkte: de har hela tiden någon bredvid sig som kan hjälpa eller som de kan tänka tillsammans med. Jag går runt i klassen och hjälper de räknepar som behöver en extra förklaring eller en extra hjärna att tänka tillsammans med. Det är lite mera prat på mattetimmen, men då är det samtal om matematik. 

Det bästa är att få höra en elev fråga av en annan: "Kan jag hjälpa dig med den där uppgiften?" Då smälter man lite grann <3

13 nov. 2019

Utmanande undervisning i matte

Under min första dag i Lady Elisabeth School under höstlovet följde jag med en mattelektion, vars struktur jag gillade mycket. Läraren kollade först upp elevernas förkunskaper om klockan (gemensamt i helgrupp) och sedan fanns det tre olika matteuppgifter att välja mellan, beroende på hur svårt man upplevde att innehållet i den gemensamma delen hade varit.

Om klockan kändes svår, valde man s. 36, om det kändes ok, var det s. 38 som
gällde och om det kändes väldigt lätt så valde man en svårare uppgift på s. 38.
De som blev färdiga med den svåraste uppgiften fick dessutom utmana sig
själv med en riktigt svår problemlösningsuppgift.  

Eleverna satte sig tillsammans med dem som hade valt samma "svårighetsgrad" på uppgiften. På det här sättet hade de lätt att klura tillsammans vid behov. Läraren (och jag) gick runt och förklarade och hjälpte till där det behövdes.

I slutet av lektionen skulle eleverna göra en enkel självutvärdering av hur de tycker att de kan stoffet som de jobbat med. De använde en skala med B=beginning, D=developing och M=Mastering (samma skala användes i alla ämnen). Utöver det skulle de rita en emoji i sina häften som visade hurdan utmaning uppgiften varit: bad struggle (alldeles för svårt), no struggle (alldeles för lätt) eller good struggle (bra utmaning).

En elev som valde svåraste uppgiften och kände att det varit en bra utmaning.

Lektionen jag såg var så pass inspirerande att jag nu tänkt testa samma system i egen klass. Idag jobbade mina elever med ett mattepapper (alla fick samma) och i slutet av lektionen bad jag att de ritar en emoji på pappret som visar hurdan utmaning uppgifterna var: hemsk utmaning (alldeles för svårt, behöver vuxenstöd), ingen utmaning (för lätt) och bra utmaning (passligt utmanande - jag klarade uppgifterna men fick också lite anstränga mig).

Eleverna förstod genast vad jag var ute efter och några elever funderade även vad man ritar om det känns som "mellan" två emojis. Jag berättade att vår målsättning på mattetimmarna fr.o.m. nu ska vara att eleverna erbjuds uppgifter med åtminstone två olika svårighetsgrader, så att alla får öva de färdigheter de behöver öva och får det stöd/den utmaning de behöver få.

Blir intressant att se hur det här fungerar och utvecklas i klassen - bloggar på nytt om samma tema lite senare!

De här bilderna dyker upp på klassrumsväggen ännu denna vecka. 

17 okt. 2019

Studieresa till LES 14-16.10.2019

Då har jag min andra studieresa till Laude Lady Elizabeth School bakom mig och nu är det dags att blogga om sådant jag vill dela med mig denna gång.

Det första jag såg på måndag morgon var att alla skolbyggnader är färdiga (i januari höll de på med att slutföra en byggnad som bl.a. har egen simhall...) och skolområdet ser riktigt fint ut.


Den andra skillnaden jag upptäckte var WAGBA. I januari var det WALT överallt (We Are Learning To) och nu är det We Are Getting Better At. Så fortfarande synliga mål för varje lektion, men formuleringen har ändrat från att lära sig till att bli bättre/göra framsteg. Gillar WAGBA bättre eftersom den har fokus på ett växande tankesätt. Här exempel på några WAGBA:







Sedan upptäckte jag också att de jobbat för att göra lärprocessen under temahelheterna ännu tydligare. I Nicola Bakers klassrum såg jag en superfin "learning line" som hade hela temahelheten "The Holiday Show" åskådliggjord:

"Learning line" gör att lärprocessen under en temahelhet blir väldigt konkret och synlig.
Definitivt en idé som är värd att testa i egen klass!

Annat jag såg under den första besöksdagen:

Jag var med på en gemensam morgonsamling för hela Year 6 (motsvarar åk 4 i Finland). Temat var mental hälsa. Lärarna i årskursen turas om med att hålla morgonsamlingarna på måndagar, vilket verkade riktigt smart. Under samlingen kunde de andra lärarna i årskursen förbereda dagen, gå igenom elevers uppgifter osv. Fascinerande att se hur läraren ensam ledde en elevgrupp med 100 elever, genom att använda positiva metoder för att styra gruppen.

På dörren till lärarrummet hade lärare skrivit ner tankar om hur sköta om sin
mentala hälsa.
Bara jag får lite tid kommer det några till blogginlägg från resan, två om utmanande undervisning och ett om formativ bedömning. Stay tuned!

22 sep. 2019

Ny studieresa till Laude Lady Elizabeth School

På höstlovet kommer jag att en gång till ha möjlighet att besöka den internationella skolan Laude Lady Elizabeth School i Javea i Valencia. Första gången var jag där i januari för att lära mig om hur de jobbade med mångvetenskapliga lärområden och synligt lärande.


Den här gången är fokus på att se hur de jobbar med utmanande undervisning och formativ bedömning. Blev så glad när jag såg att min vän Ms Nicola Baker precis bloggade om det som jag vill lära mig mera om! Nicolas blogginlägg kan ni läsa här.

Skolbesöket äger rum under höstlovsveckan, måndag-onsdag. Det råkar sig att ett lärargäng från Sannäs skola i Borgå (hela kollegiet faktiskt!) är på skolbesök samtidigt, vilket ju är jätteskoj. Reserapporter publiceras givetvis här i bloggen i medlet av oktober, stay tuned!

21 sep. 2019

#arviointiveso

Skolorna i Kyrkslätt är i mitten av ett stort projekt vars syfte är att utveckla bedömningskulturen. Under snart ett års tid har ett femtiotal bedömningstutorer från kommunens skolor fått fortbildning i bedömningsfrågor av Najat Ouakrim-Soivio. För att alla lärare skulle få ta del av det arbete som hittills gjorts för att utveckla bedömningen ordnades idag en fortbildningsdag för lärarna inom den grundläggande utbildningen. På plats var ca 500 lärare, många rektorer och cheferna för utbildning.

Av utrymmestekniska skäl (samt att vi var så många lärare på plats) var
dagen indelad i fyra olika linjer av vilka varje deltagare valde en egen linje som
man följde under dagens lopp. Dagen börjades och avslutades gemensamt.
(Klicka på bilden för att se en större bild.)

Varje workshop ordnades två gånger och det var kommunens bedömningstutorer som ledde
workshoparna. Najat Ouakrim-Soivio hade också en egen workshop.

Dagen inleddes i högt tempo då framtidsforskare Ilkka Halava berättade för oss
hur de närmaste decennierna kommer att se ut - tankeväckande! Under dagen
hördes finska och svenska i en salig blandning, både i korridorerna, under workshopparna och
framförandena. Dagen avslutades gemensamt med en liten visionering kring hur
bedömningskulturen ser ut i Kyrkslätt hösten 2021.    

Arrangemangen fungerade finfint, stämningen var positiv och det kändes som att vi nu har ett väldigt bra utgångsläge för att fortsätta utveckla bedömningskulturen i våra skolor #yhdessätillsammans. Ett stort tack till vår fantastiska planerare Ann-Marie Rosenqvist-Berg som hållit i trådarna för projektet och hela fortbildningsdagen. Tack även till gänget i Kartanonrannan koulu för att ni tog emot ett stort gäng till era fina och fräscha utrymmen! Sist, men inte minst, tackar till Najat, som handlett oss bedömningstutorer på ett finfint sätt och lett oss till nya insikter!

Hoppas att liknande gemensamma fortbildningsdagar ordnas även i framtiden i vår kommun!