Diktamen
Mina ettor fick börja skriva diktamen en gång i veckan, precis som mina tidigare klasser. (Tror förresten att min förra klass skrev enbart varannan vecka.) Precis som jag själv skrev under min skoltid och precis som min pappa skrivit under sin skoltid - måste ju kolla med honom om man hade diktamen då på samma sätt som nu. Och jo, det hade man haft ("Såklart!").
Som lärare har jag egentligen inte gillat att ha diktamen, men gjort det "för att det hör till och för att man alltid gjort så". Det har känts att tiden som man sätter ner på att skriva diktamen kunde användas på ett bättre sätt, men har inte haft tid att tänka ut hur.
Mina elever fick mig att inse det sist vi skrev diktamen. I början av veckan hade de fått två meningar som de skulle öva till fredagens diktamen. När vi skulle börja skriva gick jag runt i klassen för att kolla att alla har sina häften, pennor, suddgummin osv. framme. Då lade jag märke till att fem av mina elever redan hunnit skriva de två diktamensmeningarna i sina häften - de kom ihåg meningarna utantill. Insikten som dök upp var: om vi fortsätter att ha diktamen på samma sätt som hittills, kommer vi inte att öva rätt saker. Eller kanske rätt saker, men det måste finnas ett bättre sätt.
Tidigare har jag funderat vad det beror på att eleverna nog kan skriva rätt i diktamen, men att samma ord blir fel i friskrivningar. Antagligen är det samma fenomen som när elever pluggar till prov, kan stoffet till provet och glömmer det sedan.
Så nu kommer vi att testa på följande:
Vi skriver diktamen varannan vecka, men det blir oförberett. Vi börjar med enstaka ord, senare blir det meningar. Nu får eleverna verkligen lyssna vilka ord och ljud de hör och sedan skriva enligt det de hört. Jag väljer givetvis sådana ord vi jobbat med under veckans lopp och till sist, som frivilliga bonusord, några lite svårare. Efter att eleverna skrivit orden får de själv rätta sina egna skriverier. Nu blir det inte som ett mini-provtillfälle, utan istället en lyssna-skriv-rätta-övning. Blir intressant att se hur det fungerar!
P.S. Menar inte att allt som funnits alltid är på något sätt dåligt och måste ändras, men just diktamen vill jag ändra på. Och ganska många andra saker :D
Som lärare har jag egentligen inte gillat att ha diktamen, men gjort det "för att det hör till och för att man alltid gjort så". Det har känts att tiden som man sätter ner på att skriva diktamen kunde användas på ett bättre sätt, men har inte haft tid att tänka ut hur.
Mina elever fick mig att inse det sist vi skrev diktamen. I början av veckan hade de fått två meningar som de skulle öva till fredagens diktamen. När vi skulle börja skriva gick jag runt i klassen för att kolla att alla har sina häften, pennor, suddgummin osv. framme. Då lade jag märke till att fem av mina elever redan hunnit skriva de två diktamensmeningarna i sina häften - de kom ihåg meningarna utantill. Insikten som dök upp var: om vi fortsätter att ha diktamen på samma sätt som hittills, kommer vi inte att öva rätt saker. Eller kanske rätt saker, men det måste finnas ett bättre sätt.
Tidigare har jag funderat vad det beror på att eleverna nog kan skriva rätt i diktamen, men att samma ord blir fel i friskrivningar. Antagligen är det samma fenomen som när elever pluggar till prov, kan stoffet till provet och glömmer det sedan.
Så nu kommer vi att testa på följande:
Vi skriver diktamen varannan vecka, men det blir oförberett. Vi börjar med enstaka ord, senare blir det meningar. Nu får eleverna verkligen lyssna vilka ord och ljud de hör och sedan skriva enligt det de hört. Jag väljer givetvis sådana ord vi jobbat med under veckans lopp och till sist, som frivilliga bonusord, några lite svårare. Efter att eleverna skrivit orden får de själv rätta sina egna skriverier. Nu blir det inte som ett mini-provtillfälle, utan istället en lyssna-skriv-rätta-övning. Blir intressant att se hur det fungerar!
P.S. Menar inte att allt som funnits alltid är på något sätt dåligt och måste ändras, men just diktamen vill jag ändra på. Och ganska många andra saker :D
Kommentarer
Skicka en kommentar