Lärplattor 1:1

Nästa läsår har min klass möjlighet att jobba med iPad 1:1. Det lyckades genom att vi avstår från traditionella läroböcker i matematik och modersmål. I år har vi rätt så långt skapat vårt eget material i modersmål (Sagoskogen, meningsverkstad osv.) och miljö- och naturkunskap (arbete i teman) och det har fungerat över mina förväntningar. Det blir riktigt kul och intressant att utveckla en läroboksfri matematikundervisning under nästa läsår.

Under det här läsåret har vi i årskurs 1 haft iPad 1:3, med möjlighet att använda en klassuppsättning under vissa lektioner. Det har fungerat rätt så hyfsat, men ser verkligen fram emot nästa läsår, då alla i klassen kan ha en egen lärplatta. 

Varför iPad 1:1 och färre traditionella läroböcker?

Någon kanske funderar över varför jag vill slopa en del läroböcker och ta ibruk lärplattor. Orsaken är egentligen ganska enkel: den nya läroplanen och de sju mångsidiga kompetenser som betonas i den. 

Om jag borde räkna upp det viktigaste som jag tycker att eleverna behöver lära sig för att klara sig i framtiden så nämner jag följande (inte i någon speciell ordning, alla är viktiga):

- sociala färdigheter (Hur ska vi vara tillsammans med andra?)

- samarbetsförmåga

- Growth mindset (man är inte "bra" eller "dålig", utan har en förståelse för att man lär sig nytt genom att öva)

- att läsa flytande (för att kunna ta till sig texter och information i många olika format)

- att förstå det de läst, sett, hört, skrivit (för att kunna lära sig nytt)

- att våga berätta sina egna berättelser (producera text, ljud, film)

- matematiska färdigheter (för att klara sig i vardagen, öva problemlösning och gå vidare i sina studier)

- kritiskt tänkande (Är det som jag läst sant? Är svaret jag fått rimligt? osv.)

- digital kompetens (för att framtiden är digital, vare sig vi vill det eller inte)

- initiativtagande och nyfikenhet (får inte dämpas av skolan/de vuxna)

- kreativitet (har små barn helt automatiskt, men kreativiteten försvinner ofta i något skede om alla ska stuvas i samma pepparkaksform)

- förmåga att ta ansvar, planera sin tid och sitt arbete

Väldigt komprimerat: veta hur man ska fungera tillsammans med andra och att kunna tänka själv. 

För att eleverna ska få en chans att kunna lära sig det ovannämnda måste arbetet i skolan struktureras på ett annorlunda sätt. Och då måste jag som lärare också våga testa att lägga upp undervisningen så att den skiljer sig från det "traditionella" sättet. "Om man alltid gör som man alltid gjort, får man det som man alltid fått." 

Det om varför. Till sist skriver jag om några för- och nackdelar med lärplattor 1:1. I ett senare inlägg berättar jag mera om hur vi kommer att använda plattorna. 

Några fördelar:

Ansvarstagande

Då man har sin egen platta blir den mera personlig. Eleverna kommer själv att få ta ansvar över att plattan är laddad då den ska användas. Mina elever är rätt så duktiga på att behandla plattorna varsamt redan nu, men jag tror att en egen platta sporrar ännu mer till det. 

Digital kompetens

Elevernas digitala kompetens förstärks då de lär sig att använda sina lärplattor på ett mångsidigt sätt i skolarbetet. Eleverna kommer att ha alla sina egna projekt - texter, egna e-böcker, foton, filmer osv. på sin egen platta. Det blir lätt att gå tillbaka till projekten, fortsätta med dem, finslipa, presentera dem och dela dem med mig och föräldrarna. 

Djupinlärning

Jag tror fullt och fast på att om vi skapar våra egna läromedel om vissa teman, t.ex. Rymden eller Urtidsdjur, så kommer eleverna att lära sig bättre och djupare än om vi läste om samma teman i traditionella läroböcker och fyllde i arbetsböcker.

Seesaw

Vi har under en tid använt e-portfolioverktyget Seesaw i klassen. Problemet med "shared devices" blir att eleverna inte kan se innehållet i sina egna mappar, de kan endast ladda upp material i dem. Med egna lärplattor går det att ändra inställningarna så, att eleverna kan se innehållet i sin egen mapp. Ifall jag ändrar på den inställningen nu, skulle eleverna kunna se varandras mappar och även kommentarerna och det känns inte som ett bra alternativ. Tycker att e-portfolion ska vara mellan eleven-föräldern-läraren, inte så att alla elever kan se innehållet och korrespondensen i allas mappar. Om eleverna nu vill se innehållet i sina mappar måste de göra det tillsammans med föräldern - inget dåligt alternativ det heller, men nästa läsår torde eleverna kunna svara på mina och föräldrars kommentarer själv, vilket blir ett bra och tryggt sätt att öva nätdiskussion. 

Sparar tid 

Då alla har sin egen platta går det ingen tid till att organisera och leta fram de paddor som eleverna senast jobbade med. Det händer ofta att någon uppgift blir på hälft och då är det ett litet pusslande med att hitta samma platta följande gång. 

Några nackdelar:

Skärmtid

Jag hör ibland orden skärmtid och speltid nämnas i klassen. Jag vet inte hur mina elevers föräldrar tänker om skärmtid och speltid, förutom att det tycks finnas sådana eftersom eleverna talar om dem. Och det är bra. Här hemma begränsar vi också skärmtiden - vi räknar inte minuter, men avgör vad som är vettig användning och vad som är mindre vettig. (Vissa mattespel och läs- och skrivinlärningsspel får sonen spela så mycket han vill. De spelen är så pass ansträngande att han ändå inte orkar så väldigt länge. Om han bygger i Minecraft går jag ofta och sätter mig med honom för att lära mig nytt om spelet och kunna själv testa det jag lärt mig i min Minecraftvärld. Vår lilla Minecrafthobby ger mig också en outsinlig källa av spännande diskussioner med en del elever i min klass och andra klasser, vilket är jätte kul.) Så hemma hos oss är skärmtiden inte "svartvit", utan den beror mycket på vad som görs vid skärmen. 

I skolan kommer vi givetvis att använda skärmtiden på ett ändamålsenligt sätt - alltid för inlärning och mest till att producera eget material av olika slag. Om man tänker på lektioner i skolan så har vi det här läsåret använt lärplattorna under ca 3-7 lektioner per vecka och då har det inte handlat om hela lektioner. Vi har haft flera skrivprojekt och så har plattorna använts på vissa stationer då vi haft stationsundervisning. Mycket fler lektioner än så blir det antagligen inte heller under nästa läsår, men det beror väldigt mycket på vad vi gör med dem. 

Sönder

En platta kan gå sönder. Det kan också en bok, men den är lättare att ersätta. För att undvika att plattor ska gå i bitar kommer vi att skaffa ordentliga skydd till dem. Dessutom får eleverna sy i slöjden egna skyddspåsar åt sina lärplattor (hoppas jag, har inte ännu diskuterat med slöjdläraren, men vet att hon går med på det :D ). Och det viktigaste av allt, vi kommer att fortsätta prata om hur och var vi förvarar plattorna, hur vi bär dem och var vi använder dem. Lärplattorna kommer att bo i skolan, så varken elever eller föräldrar behöver bekymra sig för vad som händer om plattan går sönder på skolvägen eller hemma.

Teknikstrul 

Ibland händer det att tekniken ställer till det. Kanske skrivaren inte fungerar, kanske nätet är ur funktion eller kanske något program inte vill fungera. Under det här läsåret har det varit så några få gånger. Så är det också i "riktiga livet" och då kan vi bara ställa oss frågan "Hur ska vi lösa det här då?". Har ännu inte hänt att problemet inte gått att lösa på något sätt, förr eller senare. 

Just nu kommer jag inte på fler nackdelar, men kommentera gärna om ni kommer på sådana. Trevligt veckoslut!