Kooperativt lärande: Räknepar i matematik

I höstas berättade kollegan och matteläraren Anna Pomoell om hur de jobbar med räknepar i matematik i åk 7-9. Konceptet verkade väldigt intressant och jag ville gärna testa det med mina fyror. Mina parallellklasslärare hade varit lite snabbare i vändningarna och börjat med det lite tidigare än jag. De verkade nöjda med systemet så ville givetvis även testa själv.

Hittills har jag uppmuntrat eleverna att samarbeta och be varandra om hjälp. Jag hjälper givetvis också hela tiden, men med en enda lärare på en hel klass blir det ändå lätt att elever ibland får vänta på hjälp, tyvärr.

Då vi inledde arbetet med räknepar fick mina elever först tänka efter och skriva ner på lappar vem eller vilka i klassen som de tänker att kunde hjälpa dem med matematik, och vem de själv kan hjälpa. Utifrån deras tankar skapade jag räknepar och sedan hade Anna möjlighet att komma med på en dubbeltimme matte under förra veckan. Anna presenterade idén med räknepar för klassen och eleverna fick tänka ut fördelar med ett sådant arbetssätt. De hade bl.a. följande tankar:

• Man får snabbare hjälp
• Man lär känna en annan klasskompis bättre
• Man kan tänka tillsammans

Anna visade följande enkla bild för klassen:

Redan under den första lektionen med räknepar hördes frågor på nivåerna "bättre" och "bäst":
Kan du hjälpa mig med den här uppgiften? Kan jag hjälpa dig?

Efter ett bra intro satte eleverna igång med matteuppgifter. Det var väldigt intressant och roligt att följa med hur arbetet kom igång och hur räkneparen fungerade. Och hur fint många kunde förklara t.ex. räknesättens ordningsföljd för varandra, utan att direkt säga svaret. Istället fick räkneparet sin kompis att tänka och förstå. Helt underbart!

Vi har nu jobbat med räknepar i en veckas tid och om några veckor tar vi en första utvärdering för att se hur eleverna upplevt arbetet med räknepar. 

För mig har det inneburit precis det som eleverna tänkte: de har hela tiden någon bredvid sig som kan hjälpa eller som de kan tänka tillsammans med. Jag går runt i klassen och hjälper de räknepar som behöver en extra förklaring eller en extra hjärna att tänka tillsammans med. Det är lite mera prat på mattetimmen, men då är det samtal om matematik. Istället för att sitta tyst och vänta på att man för hjälp. 

Det bästa är att få höra en elev fråga av en annan: "Kan jag hjälpa dig med den där uppgiften?" Då smälter man lite grann <3