30 jan. 2016

Årskurs 1 utan läseböcker

Gårdagens Educa-eftermiddag och en diskussion med speciallärarkollegan Lotta Bäck fick mig att fundera på läs- och skrivträning i årskurs 1.

Vi lärare i ettan valde att inte använda traditionella läseböcker, eftersom vi tyckte att det inte fanns någon serie just då som vi ville använda. (På Educa presenterades däremot den nya serien "Busfarfar" för åk 1-2 som verkar intressant.) Istället tänkte vi att vi skriver egna texter tillsammans med eleverna och de texterna får sedan fungera som läsläxor. Utöver det skulle vi ofta gå till skolans bibliotek så att eleverna kunde låna sådana böcker som de själv är intresserade av och som de kan läsa i skolan eller hemma. Jag hade läst en artikel om en "läseboksfri etta" i Helsingin Sanomat och förra våren mejlade jag lärare Merja Kuosmanen vars arbetssätt presenterades i artikeln. Merja är lektor/klasslärare i övningsskolan i Savonlinna och har utarbetat en modell för hur jobba utan läseböcker i åk 1. Jag fick många bra tips av henne och det kändes som att vi också ville testa ett liknande arbetssätt. 

Det blev så att vi i år istället för läseböcker jobbar med Sagoskogen. Idén till Sagoskogen fick jag från min sons förskola. Jag vet inte desto mer hur de i förskolan jobbar med sin sagoskog, förutom att det varje vecka flyttar in ett djur som börjar med veckans bokstav, t.ex. Vargen Ville osv. 


Så här såg Sagoskogen ut i november. Nu har den vuxit österut, trollkarlens slott har
tillkommit i nordost, likaså en liten stad i i det sydöstra hörnet av skogen.

I min klass har vi gjort så här:

På måndagens första lektion skriver vi en berättelse tillsammans i klassen. Jag ställer frågor och leder in eleverna i veckans berättelse, de kommer med svaren. Eleverna har helt härlig fantasi! Ibland uppstår det diskussion om något i berättelsen som verkar knasigt (t.ex. Kan grodor äta hästar? Hur gamla blir katter?). Eleverna har blivit duktiga på att acceptera varandras förslag och jag ser till att alla som vill säga något till veckans berättelse får göra det. När berättelsen är färdig skriver jag tre differentierade läsläxor till den (kolla bilden nedan). 

"Måndagsberättelsen" som alltid handlar om veckans djur.
I början av hösten skulle alla välja minst en läsläxa, men nu då många gjort framsteg med läsningen ska de välja minst två läxor. Läxan ska läsas högt för en vuxen hemma och den som vill kan också skicka läxan till mig som röstmeddelande via WhatsApp. Det är jätte kul att få elevernas läxor inlästa. Jag har lagt märke till att det leder till lite mera lästräning eftersom eleverna sällan vill skicka sin första version till mig. De övar först en eller några gånger sin läxa innan de läser in texten och skickar den till mig. Det jag ännu inte kunnat lösa är vilken tid jag kan skriva svar och tacka för läxan. Brukar få många läsläxor på måndag kväll och hinner lyssna på dem kring kl. 21 eller följande morgon och då kanske föräldrarna inte vill ha mina svarsmeddelanden plingande på sina telefoner...  

Nu efter jullovet har klassen börjat få en ny berättelse på onsdagar som knyter an till veckans djur. Den texten läser eleverna som läxa (den förkortade versionen med fet stil eller hela berättelsen) till följande dag. Hittills har jag hittat på berättelserna hemma med min son, men jag hoppas på att hinna skriva åtminstone några av de kommande berättelserna tillsammans med klassen. Jag tror på att ju mera vi skriver (och läser) berättelser tillsammans, desto bättre blir eleverna på att se strukturen i berättelser och hitta på egna historier. 

Jag planerar att sammanställa våra texter och bilder till en digital bok i Book Creator. Vore så kul att det vi nu tillsammans skapar skulle bli något mer bestående än en plansch på en vägg och lite inlimmade texter i elevernas läshäften. Får se om det blir av.

Onsdagens berättelse om grodan Gustavs äventyr
Vi har använt Sagoskogen på olika sätt under läsårets gång: i modersmål, bildkonst och "sociala färdigheter". I början av hösten när vi behövde jobba lite extra med hur vi är mot varandra skickade Råttan Rurik brev åt oss och frågade om vi kan hjälpa honom. Rurik visste inte riktigt hur man är en god kompis och vi i klassen skrev svar där vi berättade hur han ska göra och vad han kan säga. Eleverna var duktiga på att instruera råttan, som senare skickade ett nytt brev åt oss där han berättade att han fått kompisar.

På en bildkonsttimme skapade eleverna fina bilder med temat "På bottnen av Ynglet Yrsas damm".

Gällande skrivträning så satsar vi på att hitta skrivflyt. Rättstavningen hinner vi fundera på senare...och därför tror jag att vi inte kommer att skriva diktamen längre (vi skrev kanske fem gånger diktamen under hela hösten). Om nu professorerna och lektorerna i modersmål vid Pedagogiska Fakulteten säger att diktamen är rätt så bortkastad tid så ids jag inte gå emot deras rekommendationer :). Jag vill att mina elever ska våga producera egna berättelser oberoende av eventuella stavfel. En del elever är måna om att få sina texter rätt från början och då hjälper jag givetvis med rättstavningen. Jag är nöjd om mina elever (med eller utan vuxenstöd) kan hitta på egna historier och klarar av att få in mellanrum mellan orden. Stora bokstäver, punkter, utrops- och frågetecken funderar vi på efter hand.  

Hade tänkt att jag till nästa läsår kanske skulle utarbeta olika uppgifter i vilka vi övar rättstavning tillsammans med Sagoskogens djur, t.ex. Ugglan Ulriks u- och y-övningar, Åsnan Åskblixts å- och o-övningar osv. Men när speciallärarkollegan Lotta sade igår att det kunde räcka med att börja fundera på rättstavning först i årskurs 4 så får jag ta mig en funderare. Vad är viktigare: att eleverna kan uttrycka sig i skrift eller att de inte kan, men att de stavar rätt? För mig är svaret självklart.

Jag vet inte om Sagoskogen går att reproducera med någon annan förstaklass i framtiden, men den har fungerat väldigt bra hittills med denna klass, åtminstone ur min synvinkel. Eleverna har också verkat riktigt ivriga och intresserade av att se vad som kommer att hända i skogen. Det vore intressant att få höra föräldrars tankar och åsikter om hur metoden fungerat "utåt". 

28 jan. 2016

Bett 2016, dag 3

Under den tredje mässdagen var vi alla redan krävande konsumenter - vi hade lärt oss att en del föreläsningar lovade mer än de gav, så vi gick enbart på dem som faktiskt hade något att ge. Om det inte var bra avlägsnade vi oss smidigt och gick för att se på något mer givande. (Vilket en av oss redan kunde och gjorde under första mässdagen.)

Det första vi såg var en klasslärare som berättade om hur hon undervisat bl.a. matte, engelska och historia mha. Minecraft. Inspirerande! Spelet fungerar väl som ett verktyg i ämnesövergripande projekt. Det viktiga är givetvis att Minecraft används just som ett verktyg och inte som ett självändamål. Föreläsaren poängterade att man ska välja ett projekt som man annars också tänkt ha, men att man genomför det i Minecraft.

Minecraft i undervisningen presenterades på många olika föreläsningar, ett av årets "trender".

Bl.a. dessa färdigheter tränas i ämnesövergripande projekt som görs i Minecraft.




Sedan följde jag med en Hands on-workshop om programmering med Lego. Den var mera riktad till lärare i åk 7-9, men min kollega Anna föreslog att vi kunde ha ett samarbete mellan yngre och äldre elever som kunde testa på Lego-programmering tillsammans. En tanke värd att spinna vidare på.


Senare fortsatte jag på samma teknik- och programmeringslinje då jag deltog i en föreläsning som gick under namnet "Top Technology "Toys" to transform your classroom". Forskarna Bryan Miller och Katrina Keene presenterade olika nyttiga teknikprylar som kan användas i undervisning. Jag kom att tänka på att vi borde ansöka om understöd för att sätta igång en programmeringsklubb och under klubbtimmarna kunde eleverna lära sig om programmering och elektronik med bl.a. dessa prylar (kommer att skriva senare ett skilt inlägg om programmeringsklubb och här nedan nämnda "leksaker"):

- Ozobot, en liten robot som programmeras genom färgkoder


- Sphero - "en programmerbar boll"



- Osmo, ett interaktivt spel till iPad



- Makey Makey, gör ett tangentbord av nästan vad som helst 



- LittleBits, elektroniska moduler som kopplas ihop med magneter



- Kano, gör din egen dator



- Dash & Dot, programmerbara robotar



- Puzzlets, programmering via videospel




- Programmering av en drönare med appen Tickle




Under föreläsningen nämndes även Viewmaster, som lär vara ypperlig om man vill jobba med förstärkt verklighet och 3D-upplevelser. 



Här finns en beskrivning av hur man man bygga en egen "viewmaster" t.ex. av en pizzalåda.

Detta blir antagligen mitt näst sista blogginlägg om Bett 2016, ska ännu summera hela resan och skriva lite vidare om tankar som väcktes under mässdagarnas lopp.

24 jan. 2016

Trender på Bett 2016

Lärare Andy Chaplin nämnde under sin föreläsning på tisdagen att man under olika år kan se olika trender på Bett. Med mina medresenärer funderade vi vilka trender vi kunde se på Bett 2016 (antagligen var dessa trender även i fjol):

1. "Let the learners lead" - lärarens roll förändras till handledare, eleverna ska aktivt ta ansvar över sin egen inlärning. Detta kunde vi höra under flertalet föreläsningar och workshopar.









2. 3D-printrar. De fanns överallt. Dyra att skaffa, men rätt så billiga i drift. Vi såg flera fina exempel på produkter som framställts med 3D-teknik.



Plasttråd + 3D-printer blir användbara prylar

Capitol

3. Programmering och maker-kulturHar säkert varit heta teman redan under tidigare mässor, men ju vanligare det blir att lära sig programmering, desto fler exempel på användbara tillämpningar hittar man. Även en massa robotar och robotik, byggsatser.

BBC har dragit igång ett ambitiöst och intressant projekt vars syfte är att höja de brittiska elevernas datorkunskaper. Alla elever i åk 7 i Storbritannien kommer att få en egen micro:bit, en programmerbar minidator. Om projektet kan man läsa mera här. (Hur ska Finland fixa sitt digiskutt?)


En massa "micro:bits"...

...1000 st. faktiskt. 






Rainforest Coding, dvs. Scratch för de yngsta. Verkar bra, men språket är engelska.
I och för sig, eleverna lär sig snabbt kommandona oberoende om de är på svenska, finska eller engelska. 

Första gången en robot hälsade på mig.

4. Raspberry Pi-datorer. Eftersom de är så billiga har flera skolor nu bättre möjligheter än tidigare att digitalisera sig.




Bett 2016, dag 2

Den första dagen på mässan kändes överväldigande - så mycket intressant att se, så många nya intryck. Men när man fått sova på saken kändes det superkul att ta tåget till mässan igen på torsdagen. Nu när vi hade hunnit se en del av utbudet och hur mässan var upplagd var det lättare att veta vilka föreläsningar vi skulle gå på och vilka utställare vi ville diskutera mera med.

På torsdagen lyssnade jag på följande föreläsningar:

Lärare Andy Chaplin, som jobbar i en skola i Tyskland, berättade att han lyckats skaffa digiutrustning till sin skola trots att deras IT-pengar är begränsade till ca 6 euro/elev. Detta har han gjort bl.a. genom att
- elever har fått hjälpa till med att hålla gamla datorer i skick
- skaffa en klassuppsättning Chromebooks genom att samarbeta med ett företag som skulle utvidga sin verksamhet (Andy översatte deras webbsidor till engelska)
- kontakta olika startup-företag som behöver synlighet (win-win - företaget kan ofta ge något gratismaterial/provexemplar till skolan, som sedan testar materialet och berättar om sina erfarenheter)

Av det han sade kommer jag bäst ihåg detta: "It's not that you don't have the time, it's that you don't find it important enough." 

Efter den föreläsningen lyssnade vi på ett föredrag om Dragon Dictation, ett väldigt mångsidigt "speech to text"-program som lämpar sig utmärkt för elever (och vuxna) som av olika anledningar har svårt att uttrycka sig i skrift. Jag har sett programmet i bruk tidigare och nu var jag intresserad av hurdana mikrofonförsedda hörlurar det finns på marknaden för skolbruk. (Följande dag hittade jag ThinkWrite på mässområdet, skriver om det i inlägget om dag tre som dyker upp inom kort.) 

I klippet här nedan berättas det hur Bethany fått hjälp av att använda Dragon-programmet i skolan.



Sedan deltog vi i en "Hands on"-workshop där vi fick se hur appen BlippAR fungerar. Blippar är ett program med vilket man kan skapa AR-upplevelser (augmented reality, förstärkt verklighet). Man avläser olika föremål, mat osv. med smarttelefonens/pekplattans kamera och Blippar tolkar bilden. Testade att scanna in en tomat och då öppnades mera info om tomater samt matrecept. Appen lyckades inte övertyga mig i undervisningssyfte, åtminstone än, eftersom det verkade vara knepigt att skapa egna "trigger" bilder, så fortsätter att utforska Aurasma istället.




Senare samma dag lyssnade jag på lärare Rob van der Eyken som berättade om sina försök och misstag med att implementera Flipped classroom och BYOD i undervisningen. Bra, underhållande och informativt. Han tipsade om sin blogg där han beskrivit noggrant hur han gått tillväga under projektets gång, både misstagen och framgångarna. Bloggen hittas här.


Rob berättade att han och hans elever lärt sig otroligt mycket genom försök och misstag

Allt dokumenterande ledde till att mobilbatteriet i något skede behövde en extra boost. Som tur var hade Cambrionix fixat laddningsstationer till mässan.


På onsdagen drog jag lite på smilbanden när jag såg de här laddningsstationerna.
Nästa dag satt jag där själv med tiotalet andra som behövde lite extra energi.

Senare på eftermiddagen deltog vi i en Pecha Kucha på Bett Arenan: tre olika talare berättade på sju minuter (per miniföreläsning) om följande teman:

- trender inom EdTech (David Mattin)
- EdTech UK - the State of the nation (Ian Fordham och Ty Goddard)
- "Let the learners lead" (Stephen Heppell)

Ett intressant boktips dök upp under en av miniföreläsningarna. Erkänner att jag i detta skede
av dagen var så pass slut i huvudet efter allt nytt att det var stundvis svårt att ta in allt som
Pechakucha-föreläsarna i snabbt tempo berättade...

Mellan dagens föreläsningar gick vi runt på mässområdet, diskuterade med utställare och samlade info. Det kändes som om man fick väldigt mycket ut av den andra mässdagen då allt inte var lika nytt och förunderligt som dagen innan.

Vad är Bett?

Det jag visste om Bett på förhand var följande: en jätte stor utbildningsmässa med tyngdpunkt på undervisningsteknologi som ordnas på ExCel-mässcentret någonstans i Londontrakten. Tusentals människor, många utställare i en enorm mässhall, många olika program som går samtidigt.

Efter tre dagar på mässan försöker jag i korthet sammanfatta vad Bett är:

1. Vad är Bett?

Förkortning av British Educational Training and Technology Show och som namnet säger är tyngdpunkten på ny och innovativ undervisningsteknologi.

Bett-appen användes flitigt av mig och mina medresenärer.




2. Var ordnas mässan?

I ExCel-mässhallen som är belägen vid Royal Victoria-kajen på södra sidan av Thames, ca 40 min. med kollektivtrafik från centrum. Bra förbindelser med DLR-tågen som går ofta. ExCel är väldigt stort, men med karta och Bett-app är det lätt att hitta de olika föreläsningarna och utställarna som man vill bekanta sig med. I ExCel finns en mängd olika restauranger och caféer, garderob för förvaring av ytterkläder samt en massa personal som vänligt hjälper till. Allt som allt en välorganiserad mässa. 


ExCel som den såg ut från Emirate Airlines linbana

Common House for ExCel-stationen var smockfull alltid då ett tåg anlände

Vallfärd

Har ingen aning om hur stor hallen är, men kändes som minst tre gånger Mässcentret i H:fors.

Mässan öppnade kl. 10 varje dag och då var det köer överallt.
3. Vad har Bett att ge?

Beror ju hemskt mycket på vad man jobbar med och är intresserad av, men för lärare finns där en mängd olika föreläsningar, paneldiskussioner och workshopar att ta del av. För att inte glömma alla utställare med undervisningsrelaterade produkter. Tyvärr är ju en stor del av utbudet riktat till den brittiska marknaden, men idéer kan man ändå samla på sig. Med några ord ger Bett åtminstone inspiration, motivation och nya idéer. Bett är också ett bra ställe att skapa nätverk och bolla tankar med andra. 

Vissa föreläsningar var väldigt populära, folk trängdes för att få delta.

På Bett-arenan kunde man ta del av Keynote-tal och andra intressanta föreläsningar.

Föreläsarnas viktigaste tankeställare illustrerades på arenans yttervägg. 

20 jan. 2016

Första intrycken från Bett 2016

Tusentals människor, hundratals utställare, en hel massa olika föreläsningar och workshopar. Gratismaterial, reklamkassar, godis. Bra diskussioner, nya tankar. Krävande att sålla i mängden, men torde lyckas då vi har tre mässdagar på oss.

Dagens program började med att vi lyssnade på Sugata Mitras tal om hur synen på
inlärning och kunskap borde förändras.


I filmklippet (2 min.) kan man höra Mitra berätta på vilket sätt vi borde förändra undervisningen och om att "vetande" kommer snart att vara onödigt.

På mässan fanns en hel massa byggsatser kombinerat med elektronik - snygga grejer! 

Vid tolvtiden var det ännu inte trängsel.


Mellan föreläsningar var det rätt så tomt i bänkraderna.


Blue-bot på vandring


På Bett Arenans yttervägg kunde man ta del av föreläsarnas kloka ord...

...och det kom flera texter för varje dag som gick.

Testade att programmera Minecraft med Raspberry Pi - utmanande men kul!

Lyckades få koden rätt (inte så svårt om man kan skriva av från modell)
 och skrev "Hey you!" i Minecraft :)

En 3D-printer fixar till en liten robot...

...eller lite mer detaljerade produkter. Häftigt.

3D-printade figurer - tänk så mycket undervisningsmaterial man kan göra med en 3D-printer...!




Tillbaka till hotellet med tåg och imorgon till mässan igen.

Kvällsläsning

16 jan. 2016

Från skog till vatten

Under tiden före och efter jullovet arbetade min klass med temat Skogen. Jag ställde upp målen tillsammans med parallellklasslärarna och de var:

- att känna igen och kunna namnen på en del av de vanligaste träden i våra finska skogar
- att känna igen och kunna namnen på en del av de vanligaste djuren i våra finska skogar
- att bekanta sig med allemansrätten och i stora drag veta vad man får och inte får göra i naturen

Sedan testade jag på att tillsammans med eleverna planera helheten. Hur gick det? En elev uttryckte det så här: "Det här är nog det svåraste du hittills bett oss att göra!" Och visst var det en utmanande uppgift efter enbart några månaders skolgång :D Men samtidigt väldigt nyttigt för eleverna att stanna upp och fundera över hur man egentligen lär sig något nytt.

En elev sade att vi kan läsa böcker, en annan att vi kan "googla", en tredje att vi kan gå ut i skogen och se på det vi ser runtomkring oss och fotografera det. Så vi kom fram till att vi ska läsa texter om djur och träd i faktaböcker, leta fakta på nätet, gå ut i skogen och se på naturen och fotografera. Eleverna skulle i par forska om ett träd och ett djur och slutprodukten skulle bli vår egen faktabok om träd och djur i finska skogar.

Under forskningens gång hade vi under vissa timmar elever från årskurs 6 som våra hjälplärare. Det var ett givande samarbete: sexorna blev medvetna om hur mycket de lärt sig sedan ettan och ettorna fick jobba effektivt tillsammans med äldre elever som forskat en hel del om olika teman under sin skolgång.

Jag tycker att klassens egen skogsbok blev fin och eleverna verkade också vara stolta över den. Under den sista temaveckan bekantade vi oss med allemansrätten genom att eleverna ute på skolgården fick ta ställning till olika påståenden och ställa sig på ett visst ställe beroende på om svaret var JA eller NEJ. Påståendena var i stil med: "Får du bryta av grenar från ett träd som växer?", "Får du lämna kvar skräp i en fin hög på grillplatsen?", "Får du plocka lingon?" osv.

Till sist hade vi en liten utvärdering med hjälp av ett bildspel som innehöll bilder på de träd och djur som eleverna forskat om. Utvärderingen gick bra! För att vi inte ska glömma allt det nya vi lärt oss kommer jag under våra kommande skogspromenader att ibland kolla om de ännu känner igen träden vi ser runtomkring oss.


Efter vår visit till skogen blev eleverna inspirerade av att "bygga ut" vår Sagoskog
som vi arbetar med i modermål och litteratur.
Nu kommer vi att inleda ett nytt tema, Vatten. Innehållet för temat är:
- Vad är vatten? Vi bekantar oss med och undersöker vattnets tre olika former: fast, flytande och gas.
- Var finns vatten? Olika vatten i hav och sjöar.
- Vattnets kretslopp

Målen är att eleverna:
- vet vattnets tre olika former (fast, flytande, gas)
- kan beskriva vattnets kretslopp med ord och bilder som stöd
- vet skillnaden mellan salt- och sötvatten
- har provat på att göra små experiment med vatten

Slutprodukten kommer att vara en kortfilm om vatten, som vi sedan kan lägga upp på skolans YouTube-kanal och i klassbloggen.

Detta tema kommer jag att planera och "styra upp" själv eftersom innehållet är svårare än det förra, men även nu får eleverna vara delaktiga på ett hörn då de planerar filmen. Ser framemot ett nytt och spännande tema tillsammans med ivriga och duktiga elever!

Edit 5.3.2016 Blev ingen kortfilm med eleverna, däremot knåpade jag ihop ett bildspel mha. vilket vi repeterade hela temat tillsammans. Vi gjorde flera experiment under temats gång, två av dem med sexor. En kortfilm om de experimenten kan ses här nedan. Ibland har vi så många kul grejer på gång att något måste lämnas bort. Ingen skada skedd, tid finns för att göra filmer och allt möjligt annat också. 

WinTwinning from Minttu Myllynen on Vimeo.