Lärare, skolan och sociala medier

Jag erkänner. Ännu i augusti 2011 var sociala medier lika med Facebook, Twitter och bloggar för mig. Då hade jag en blogg och ett FB-konto, men Twitter hade jag ingen egen erfarenhet av, visste enbart vad det var. Kort därefter höll vår dåvarande IT-lärare Jocke (@qscwer) ett IKT-café med temat sociala medier. Jocke sade något som jag kommer att tänka på när någon säger att han/hon inte vill vara aktiv på nätet. Det var något i stil med att man är ändå på nätet, vare sig man vill det eller inte. Och därför är det bättre att vara där, för att kunna påverka sin egen nätidentitet.
När jag kom hem skapade jag ett eget Twitter-konto.

För tillfället använder jag Twitter, Google+, FB och Blogger. Jag vet att det finns en hel del mer som kan räknas till sociala medier, men jag kommenterar dem som jag har erfarenhet av.

Facebook
Känner väl alla till. Fungerar bra då man vill ha kontakt med sina vänner, släktingar och bekanta. Däremot vill jag i regel inte vara FB-vän med mina elever eller deras föräldrar. Men, jag kunde tänka mig att skapa ett lärarkonto, för att hålla kontakt med hemmen och berätta om sådant klassen gjort eller kommer att göra. Ett bra exempel på detta är Hanna Graeffe (@hannagrrr), som har skapat just ett sådant lärarkonto https://www.facebook.com/opehanna

Eftersom FB är så välkänt och många har ett konto, tycker jag att skolorna kunde engagera sig mera på FB. På skolans FB-sida kunde man berätta om kommande evenemang, läs- och lovtider, publicera foton osv. Några lärare och elever kunde tillsammans ansvara över kontot och uppdateringarna. 



Twitter
Har jag kommit att gilla enormt. Jag följer många lärare och andra med anknytning till utbildning. Öppenheten och det enorma informationsflödet kan ses som något positivt. När man hittar intressanta människor/konton att följa, får man massor i utbyte (mer än man hinner ta emot!). Det tar en stund att komma in i kommunikationssättet, men snabbt hänger man med i världen av #, @, RT, MT och DM.

Om Twitter blir mer allmänt i Finland, kunde jag bra tänka mig att skapa ett Twitterkonto åt min klass, där eleverna kunde berätta om sådant vi gjort i skolan. Skolan kunde också ha ett eget konto, som kunde vara länkat till skolans hemsida. Flödet skulle synas på hemsidan och där kunde man snabbt "tuta ut" aktualiteter m.m.

Google+
Försökte jag mig på efter Jockes IKT-café, men det var inte så lyckat. "Ingen är ju på G+" har man hört mer än en gång och då var jag av samma åsikt. För inte så många dagar sedan bestämde jag mig för att ge tjänsten en ny chans. Jag raderade min gamla profil och skapade en ny. Läste lite tips om hur G+ fungerar och nu är jag såld. Det första man måste inse är att G+ inte är FB och kommer inte att vara det heller. Dina FB-vänner kommer inte att hitta till G+, så därför kan du satsa på att lära känna nya människor istället. Jag har blivit medlem i några olika utbildningsrelaterade grupper (Communities) på G+ och således kommit i kontakt med lärare över hela världen. Som lärare tror jag att man har den största nyttan av G+ i form av alla de möjligheter den ger till nätverkande.

Blogger (eller vilken bloggtjänst som helst)
Har jag använt sedan 2007, då jag ville dokumentera vårt husbygge. Hösten 2011 skapade jag en skolblogg, där jag och mina årskurskollegor berättar i text och bild om det vi gjort med våra klasser. Bloggen var/är omtyckt av både föräldrar och elever, men som informationskanal för aktualiteter fungerar den inte (eftersom de flesta inte kollar en blogg varje dag, utan mer sporadiskt). Ibland ville jag skriva om utbildning och lärande i allmänhet, men det passade inte in i den bloggen. Därför har jag nu skapat en egen lärarblogg. När jag efter vårdledigheten återvänder till jobbet vill jag skapa en klassblogg, som eleverna får skriva i och publicera bilder på sina arbeten osv. Bara föräldrarna går med på det.

Som sagt, det finns fler sociala medier, men jag kommenterade dem jag använder mig av mest.

Det finns säkert lärare som tycker att de inte har tid att vara aktiva på sociala medier (förutom privat). Jag ser det som en slags fortbildning, som jag inte har råd att vara utan. Utvecklingen inom utbildning och teknologi går fram i rasande fart och jag vill veta vad som händer inom branschen. Dessutom får man hela tiden mängder av nya idéer till undervisningen.

I allmänhet anser jag att skolorna så småningom kunde minska på pappersexersisen och börja göra sig mer synliga på webben. Både för att spara på våra skogar, men även för att en skrynklig lapp längst ner i ryggsäcken inte alltid hittar ända hem.

Kommentarer

  1. Hej Minttu, roligt att du har en sådan här blogg! Jag håller så med att skolan borde försöka hänga med bättre i de sociala medierna. Ett exempel som skulle vara väldigt lätt och inte ta mycket tid är att dagisar och skolor skulle blogga om sina dagar. Helt vardagliga grejor alltså. Kanske inte nödvändigtvs så mycket text men att sätta upp bilder skulle vara bra. Vi bor ju i Belgien nu och Saga ska börja skola på hösten (här börjar dom skolan som 2,5 åringar). Alla lärare sätter cirka en gång i veckan upp bilder på klassens blogg på vad de har gjort. Med hjälp av de bilderna kan man sen diskutera vad dom har gjort och barnen får berätta om sina klasskompisar. Utan att ha bilder att utgå från kan det vara lite knepigt att förstå vad en 3-åring menar men jag tror att också äldre barn skulle ha nytta av att med hjälp av bilder kunna diskutera vad som händer i skolan. Om man i klassen har en kamera som är inställd på att ta bilder med låg resolution tar det ju inte lång tid att lägga upp dem på bloggen. Om föräldrarna vill kan ju bloggen vara bakom lösenord.

    SvaraRadera
  2. Hej Anna! Skoj att lärarna i Sagas blivande skola bloggar aktivt. Och även om man förstår vad skolelever berättar om skolarbetet så är det inte alltid så att de orkar berätta vad de gjort. Då skulle en blogg med många bilder fungera bra.

    Bloggen vi startade med nuvarande treorna (http://frokentystiklassen.blogspot.com) innehåller bilder och text på projekt vi/de haft. Skojigt att skriva om sådant man gjort och föräldrarna har nog varit enbart positivt inställda. Vi hade inga bilder på elever, men nog på deras arbeten. Vore skoj att även kunna lägga upp foton med elever "in action", då när de är fullt sysselsatta med det de jobbar med. Fullt möjligt om föräldrarna och eleverna själv tycker att det är ok.

    Med min nästa klass vill jag som sagt börja blogga genast och även så, att eleverna skriver och lägger upp foton, inte enbart lärarmonolog :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg