Att växa som lärare

Jag blev färdig klasslärare år 2005. Sedan dess har jag varit klasslärare i åk 1-4 samt undervisat finska i åk 2-9. Det första året var rätt så tufft med en stor klass (26 ettor!) och mycket att lära sig. Då jag började min lärarkarriär hade jag ett ganska traditionellt sätt att undervisa, "katederundervisning", kan man väl säga. Det kändes tryggt att göra som ens egna lärare gjort, det var något jag var van vid.

Så småningom, typ under det andra året jag jobbade, började min syn på undervisning och inlärning att ändras. Jag blev trött på att höra min egen röst och på att alla lektionerna såg lika ut, på sätt eller annat. Medvetet började jag ändra undervisningen så, att det blev mera problem- och projektbaserat. Jag ville ge mera utrymme åt eleverna och deras röster.

Idag jobbar jag mera som en handledare, en som hjälper eleverna att ta reda på och vara kritiska till det de hittar. Det är klart att jag fortfarande "undervisar" vissa grejer, speciellt inom språken, men jag försöker hela tiden utvecklas och hitta nya arbetssätt som motiverar eleverna.

Några av mina "ledstjärnor" ser ut så här:

• undervisa i meningsfulla temahelheter (i stället för olika lösryckta fragment)
• integrera olika ämnen
• ha eleverna att diskutera och samarbeta mycket, i olika slags grupperingar (i stället för att alla jobbar enskilt)
• lära eleverna att lära sig, dvs. hur ta reda på fakta och bli kritiska till det de hittar
• använda teknisk utrustning i undervisningen då när det är ändamålsenligt