9 jan. 2019

Synligt lärande i LES

Det första jag lade märke till när jag kom till Laude The Lady Elizabeth School var att de verkligen fokuserar på lärande. Deras vision syns överallt.





Det bästa är att det inte bara är en fras på väggen, utan alla lärare jag skuggade talade "samma språk". I början av lektionen berättade läraren vad de skulle göra under lektionen och visade lärandemålet. Ofta skrev eleverna ner målet (WALT: We Are Learning To) i sitt häfte. I slutet av timmen frågade läraren ofta hurdan utmaning eleverna haft (good/bad/no struggle) och varför. Eleverna kan även skriva i sina häften hurdan utmaningen varit under lektionen, som en kort självbedömning.

Lärandeplanscher i olika årskurser.

Målen synliggörs tydligt för eleverna i början av varje nytt tema och även
skilt för varje lektion. 

Synliggöra framsteg (getting better)

Framsteg åk 1 -> 6

Häfte i åk 4 (finska åk 2). Eleverna limmar in matriser i sitt häfte.
Både självbedömning och lärarens bedömning syns här. 

I skolan finns några lärare som gör s.k. LfLV:s (Looking for Learning Visit) under vilka de går in i klasserna under lektionstid och frågar eleverna vad de lär sig och vad de blir bättre på just under den lektionen. Värt att fundera på att implementera detta på något sätt även i finska skolor!

Jag hade en intressant diskussion med pedagogiska ledaren för högstadiet när han visade mig runt i deras nya fina skolbyggnad. Han sade att det är en stor skillnad mellan "displays" och "learning displays". Elevarbeten som visas på väggarna ska vara kopplade till lärande, annars är de inte meningsfulla att visa upp. Ledaren såg en väggplansch som inte hade någon koppling till elevernas lärande och då talade han med ämnesansvarige läraren och bad att hon ändrar planschen så att den visar lärande och framsteg. Ämnesansvarige läraren sade att planschen kommer att tas ner inom kort... Det var i den stunden jag insåg att de förverkligar sin vision och inte bara talar om den.

Key findings from The Lady Elizabeth School

So my visit to Laude The Lady Elizabeth School is coming to an end and I thought I´d summarize my key findings in this blog post (I'll publish more blog posts about the trip in a short while, but those will be in Swedish).

Key findings:

Focus on learning and getting better (Growth mindset):

This is seen everywhere. In the corridors, in the classrooms and in the way teachers talk to the pupils. Everyone uses the same "learning language". The teachers also seem to be keen to develop the school and get better.







Visible learning:

The learning goals are visible and the pupils are aware of what they're learning. In every class I visited I could see the WALT (We Are Learning To) for that particular lesson.


In the beginning of every new topic the pupils get to know what they're going to
learn during the following weeks. 

Rubrics that help pupils to know where they are now and how they could get better.

Challenging learning:

The pupils are familiar with having different kinds of struggle. The goal for everyone is to have a good struggle. If they have no struggle or bad struggle then something needs to be done.





Positive, joyful atmosphere:

Right from the beginning I felt that the school has a positive and open atmosphere. The children seem to be quite happy and cheerful, helping each other and co-operating. The teachers I saw having their lessons were really kind and supportive, which has a great impact on the pupil's learning and wellbeing.




Since I've only been here for two whole days I've obviously only seen a small part of the activities and learning going on. Some things I was wondering about are the following (which can be found in the Finnish curriculum):

- How do you work with critical thinking?
- How do you teach children to use and develop their creativity?
- How do the children learn to use laptops and tablets in the same, natural way as they're using pencils?
- How do you teach the children to search for information from different sources?


- - - -
To all the staff at LES: Thank you so much for hosting me and showing me around! I've learnt a lot and had some great ideas from you that I'll definitely try out.





6 jan. 2019

Studieresa till Spanien

Ibland faller pusselbitarna på plats. Jag sitter som bäst på Helsingfors-Vanda flygfält och väntar på att flyget till Alicante ska avgå. Ska tillbringa några intensiva och garanterat intressanta dagar i Laude The Lady Elizabeth School i Xàbia nära Alicante. Skolan är en av Spaniens bästa privatskolor, elevantalet är kring 1000. Hur gick det här till?

Laude the Lady Elizabeth School. Publicerad med tillstånd.

Jo, veckan efter höstlovet besökte Nicola Baker, en engelsk lärare som jobbar i den internationella skolan jag ska besöka, Winellska skolan. Nicola och jag kom i kontakt med varandra via bekanta på FB. Det visade sig att Nicola är läroplanskoordinator i sin skola och att hon var på väg till Finland för att lära sig om vårt skolsystem. Jag ville gärna hjälpa Nicola med hennes uppdrag så hon följde med vårt arbete i Winellska skolan i en veckas tid. En byskola, Sjökulla skola, hann hon också bekanta sig med under min tutordag. Under veckans lopp hade vi supergivande och intressanta diskussioner om likheter och olikheter i våra skolsystem och läroplaner. En kollega till mig undrade om jag senare ska besöka Nicolas skola för att lära mig om deras skolsystem. Det hade jag inte planerat från början, men ja, varför inte?

Vi planerade in en lämplig tidpunkt med Nicola och jag ansökte om resebidrag från Kulturfonden, vilket jag beviljades. Stort tack för det! Nu har jag framför mig tre fullspäckade dagar som kommer att tillbringas genom att följa med olika lektioner och diskutera med lärare i Lady Elizabeth School. Jag har fått programmet av Nicola och det är både mångsidigt och intressant.

Det finns många saker jag vill veta mera om under resan, men här kommer de två främsta:

Under Nicolas vistelse berättade hon att de jobbar med utmanande undervisning. Eleverna ska utvärdera varje lektion genom att berätta hur mycket de behövde anstränga sig: good - bad - no struggle. Målet är givetvis att alla har "good struggle", men läraren får värdefull information om eleverna i sin värdering skriver "bad" eller "no struggle", speciellt om det sker några lektioner i rad.

Nicola sade att de även har stort fokus på målen för lektionen, "learning objective". Målet ska synliggöras för eleverna. Om jag förstod det rätt ska jag kunna fråga vilken elev som helst vad de lär sig som bäst och eleverna kan högst antagligen svara på det. Tror att jag testar det!

De här två ovannämnda temana är väsentliga delar även i vår läroplan och undervisning, så det blir intressant att se hur de syns i skolans vardag.

Jag kommer att blogga om mina insikter under resans lopp här och dela texterna på Twitter med hashtaggen #triptoLES

20 dec. 2018

Olika tutorlärarmodeller

Efter att ha jobbat som koordinator för det regionala tutorlärarnätverket Tutor 2.0 i nio månader tänkte jag skriva några rader om olika tutorlärarmodeller. Under den senaste tiden har jag kommit i kontakt med många tutorlärare och koordinatorer för tutorlärarverksamhet. Som det ser ut just nu tycks det finnas tre olika tutorlärarmodeller i våra kommuner:



Vilka är skillnaderna?


Modell A: Alla skolor har sin(a) egen/egna tutorlärare som handleder sina egna kollegor.

Fördelar: Man känner till huset och de olika behov som finns. Det finns alltid någon man kan rycka i ärmen och be om hjälp.

Utmaningar: Ibland kan det vara svårt att ha två olika roller på en och samma arbetsplats. Hur denna modell lyckas beror väldigt mycket på skolans verksamhetskultur och hur man resurserar tutorlärarens tid.

Att fundera på: Hur sprids kunskapen mellan enheterna i denna modell? Kan skolans tutorlärare allt det som tutorläraren behöver kunna? Alternativt: har man möjlighet att fortbilda sig?


Modell B: Områdestutorer som inte är tutorlärare i sin egen skola, utan ansvarar för andra skolor.

Fördelar: I denna modell kan timresursen vara rätt så bra. T.ex. kan områdestutorn ha en undervisningsfri dag som är vikt för tutorlärararbete i kommunens olika skolor. De olika områdestutorerna kan dessutom ha olika styrkor, så en behöver inte kunna allt, utan man kan dela på olika uppgifter. Kunskapen mellan de olika enheterna sprids ganska lätt.

Utmaningar: Att komma in i en ny skola kan vara knepigt. Skolor fungerar på olika sätt så frågan blir om man når ut till alla.

Att fundera på: Finns det någon i skolan som kan fungera som områdestutorns kontaktperson, t.ex. rektor, biträdande rektor, IKT-ansvarig lärare? Någon att bolla tankar med, få hjälp med att boka skolbesöken osv.


Modell C: "Hybridmodell", dvs. alla skolor har sina egna skoltutorer, men dessutom finns det områdestutorer.

Fördelar: Samma som i modell A och B, men utöver det stöder skoltutorns verksamhet områdestutorns och tvärtom. Man är ett arbetspar som tillsammans kan reflektera över verksamheten och utveckla den. Skoltutorn känner till behoven och kan boka in områdestutorn i olika klasser utifrån önskemål som kommit.

Utmaningar: Personkemin blir extra viktig här - önskvärt att samarbetet fungerar mellan skoltutorerna och områdestutorn.

Att fundera på: Hur får man resurser för att möjliggöra modell C?



I Kyrkslätt har vi nu i 1,5 års tid jobbat utifrån modell C med goda erfarenheter. Skoltutorerna är fantastiska resurser både i sina egna skolor, men även för mig som områdestutor. Att vi dessutom har ett gemensamt tvåspråkigt nätverk med gemensamma möten för alla tutorlärare i kommunen ser jag som ett stort plus.

Vi har ansökt om finansiering för året 2019-2020, men vad kommer att hända när Utbildningsstyrelsen inte längre finansierar verksamheten? Senast idag hörde jag att man försöker skapa sådana strukturer att man även i fortsättningen kan ha kvar vissa delar av verksamheten med hjälp av egen finansiering. En klok tanke, hoppas den förverkligas.

Hur har ni tänkt fortsätta med tutorlärarverksamheten när statsunderstöden tar slut?

10 sep. 2018

Nytt läsår, nya arbetsuppgifter

Under det här läsåret kommer jag att blogga om lite annat än hittills, pga. att min arbetsbild ser delvis annorlunda ut än tidigare. Jobbar fortfarande i Winellska skolan, vilket jag gjort sedan jag blev PeM år 2005, men i år har jag ingen klass. Däremot är jag resurslärare i årskurs 1 ett visst antal timmar i veckan och utöver det jobbar jag med olika projekt och koordineringsuppgifter. Superintressant och roligt, samtidigt som det kräver en hel del. Blogginläggen kommer antagligen att handla om följande för mig aktuella teman:

- bedömning. Kyrkslätt fick UBS-understöd för att utveckla elevbedömningen och som områdestutor är jag med i projektets arbetsgrupp. Projektet startar nu på hösten och vartefter jag kommer bättre in i vad hela allt det här innebär ska jag blogga om tankar som dyker upp kring temat.

- tutorlärarskap. Vad funkar, vad borde utvecklas? Efter två år som "läroplansstödlärare" och ett år som tutorlärare har man kommit till en del insikter.

- lärarfortbildning. Genomförde tillsammans med min kollega Heidi Pått ett utvecklingsprojekt kring temat lärarfortbildning och resultaten från det har hittills enbart delgivits på finska, så måste ju reflektera här på svenska :)

- partnerskolor. När Helsingfors uni inledde samarbetet med olika skolor i huvudstadsregionen uppmärksammades det i media. Efter det har det varit rätt så tyst, förutom i våras då lärare Christina Ruth uttalade sig om problemen kring praktikperioderna. Hur ser samarbetet ut från partnerskolekoordinatorns sida? Det ska jag öppna upp i ett inlägg.

Så, det var en kort uppdatering om läget just nu. Nya inlägg dyker upp under läsårets lopp.